Var du kan se William Morris Hunt

Målningar av William Morris Hunt finns att se på flera gallerier och museer. I USA finns de bland annat på Metropolitan Museum of Art (New York), Museum of Modern Art (New York), Los Angeles County Museum of Art, Minneapolis Institute of Arts, Virginia Museum of Fine Arts (Richmond), Charles Hosmer Morse Museum of American Art (Winter Park, Florida), Yale University Art Gallery (New Haven), National Gallery of Art (Washington DC), Hirshhorn Museum and Sculpture Garden (Washington DC), National Museum of American Art (Washington DC), Phillips Collection (Washington DC), Pennsylvania Academy of the Fine Arts (Philadelphia) och Philadelphia Museum of Art. Hunts verk finns också på Art Gallery of Ontario (Toronto).

William Holman Hunt, en förrafaelitisk målare, var även grafiker. Även om han inte var lika produktiv som en del av sina samtida är hans etsningar anmärkningsvärda både i motiv och teknik. Hunt skapade sammanlagt sju etsningar. Han såg kommersiell potential i mediet och trodde att det kunde stärka hans rykte som målare. 1857 skrev han om att etsa sina bilder för att locka en betalande publik. Hunt inledde sin bana som etsare omkring 1848, medan han arbetade på sin målning *Rienzi*. Han och Millais planerade en serie illustrationer till Keats *Isabella*, men serien blev aldrig av. Hunt framställde dock etsningar för *The Germ*, bland annat *My Beautiful Lady* och *Of My Lady in Death*; dessa var högt aktade, och avdrag såldes separat. Hans *The Abundance of Egypt* och *The Desolation of Egypt* publicerades av Etching Club 1857. Senare i karriären återgavs Hunts målningar som gravyrer. Ett exempel är *Claudio and Isabella*, graverad av William Henry Simmons 1864. Hunt övervakade graveringsprocessen, gav instruktioner och granskade avdrag. *The Shadow of Death*, graverad av Frederick Stacpoole, blev mycket populär. *The Triumph of the Innocents* publicerades 1886, följt av *May Morning, Magdalen Tower, Oxford* omkring 1890 och *The Lady of Shalott* 1909.

William Morris Hunts betydelse härrör från hans roll som förespråkare för kvalitet i konstnärsmaterial under en period av industriell förändring. Under 1800-talet översvämmades marknaden av massproducerade material av ojämn kvalitet. Hunt observerade tekniska brister och dålig åldringsbeständighet i konstverk av både tidigare och samtida målare. Hunt blev en högljudd kritiker av dessa problem. Han kämpade för bättre tillverkningsstandarder och krävde pålitliga produkter från kunniga leverantörer. Han strävade efter att reformera den kommersiella marknaden för konstmaterial, som i allt högre grad styrdes av vinst snarare än kvalitet. Hunts insatser omfattade att skriva artiklar, föreläsa och rådgöra med vetenskapsmän för att analysera färgprover. Han föreslog till och med ett konstnärskooperativ för att säkerställa tillgången till rena material. Hans engagemang bidrog till regleringar kring säkerheten hos kommersiella varor och sanningsenlighet i reklam. Hunts förståelse för måleritekniker och miljöns påverkan på konstbevarande gör honom även till en betydelsefull gestalt i utvecklingen av konstkonservering och museologi.

William Morris Hunts tekniker och material förstås bäst genom hans samtida William Holman Hunt, som kämpade för kvalitet i konstnärsmaterial. I mitten av 1800-talet skedde en övergång till massproducerade material av varierande kvalitet. Hunt, liksom andra prerafaeliter, eftersträvade trohet mot naturen, djärv färg och efterliknande av tidig italiensk måleri. För att uppnå färgens lyskraft och säkerställa beständighet använde han linneduk av hög kvalitet på panelerade spännramar. Han undvek megilp, ett populärt men opålitligt medium. I stället valde han bärnstensfärger: jämnt flytande tubfärger med pigment bundna i torkande olja och kopalharts. Han insåg att bärnstensfernissa kunde minska vitt färgs lyskraft och göra att penseldragen spred sig något, men han tog hänsyn till dessa effekter. Hunt oroade sig för förfalskning av material. Han noterade att orange cinnober blandades med blymönja, vilket orsakade svärtning. Han förespråkade rena material och föreslog till och med ett kooperativ för att importera och mala färger. Han strävade efter att föra vidare praktisk kunskap om måleri till framtida generationer.

William Morris Hunt påverkade ett brett spektrum av konstnärer och rörelser. Han förespråkade konsumenträttigheter och sanningsenlighet i reklam, vilket fick följder både under hans eget sekel och i vårt. Hunts förståelse för historiska måleritekniker väckte en förnyelse av måleriets hantverk, efter en generation känd för tekniska brister. Han strävade efter att styra utvecklingen framåt, snarare än att stoppa den. Han förstod måleriets vetenskap, trots begränsad formell skolgång, samt miljöns påverkan på konstens bevarande. Detta gjorde honom till en gestalt i utvecklingen av konstkonservering och museologi. Hunt var en av de första konstnärerna att uppmärksamma den allt sämre kvaliteten på konstnärsmaterial till försäljning i mitten av 1800-talet. Från sin position som en ledande målare inledde han ett korståg för att reformera tillverkningen av konstnärsmaterial, för att införa kvalitets- och hantverksstandarder, och för att säkerställa tillgång till konsekvent pålitliga produkter från kunniga färghandlare.

William Morris Hunts konstnärliga utveckling präglades av olika influenser. Till en början kom han i kontakt med akvarellmålaren John Varleys teorier. Varley betonade att naturen innehåller trianglar och framförde idéer om astrologi. Han räknade William Hunt (förmodligen en annan konstnär med samma namn) till sina elever. Hunt verkar också ha känt till prerafaeliterna i England. En av rörelsens medlemmar, William Holman Hunt (inte släkt med William Morris Hunt), förespråkade material av hög kvalitet och respekt för konstnärliga traditioner. Han ville reformera tillverkningen av konstnärsmaterial, införa kvalitets- och hantverksstandarder och säkerställa tillgång till tillförlitliga produkter. Denne prerafaelitiske Hunt kritiserade det han såg som tekniska brister hos tidigare generationers målare.

William Morris Hunt är känd för målningar med religiösa motiv. Ett av hans mest framgångsrika verk var *The Light of the World*. Han började måla det 1851 under en vistelse på Worcester Park Farm. Hunt gjorde bläckskisser av Kristus framför en dörröppning och utgick från ett avsnitt ur Uppenbarelseboken. Han förklarade för Millais att han ville betona behovet av ljus genom att låta scenen utspela sig på natten, med Kristus som håller en lykta för syndarna. Han målade i fruktträdgården mellan klockan 9 på kvällen och 5 på morgonen och använde ett stearinljus som belysning. Christina Rossetti och Elizabeth Siddal stod modell för Kristus. Målningen blev ett personligt korståg för Hunt, som kände sig gudomligt befalld att skapa den. Den ställdes ut på akademin 1854. Gambart köpte upphovsrätten och gav William Henry Simmons i uppdrag att gravera den. Gravyren gavs ut 1864 i en begränsad upplaga på 225. Den blev en kommersiell framgång för Gambart tillsammans med Rosa Bonheurs *The Horse Fair*. Ett annat viktigt verk är *The Shadow of Death*, en målning av den unge Kristus i en snickarverkstad.

William Morris Hunt var en amerikansk realistisk konstnär. Realismen i 1800-talets Amerika delade intressen med den europeiska realismen. Vissa konstnärer anpassade stilen till det amerikanska sammanhanget, medan andra skildrade klassiska motiv. Andra amerikanska realister var William Sidney Mount, som tillämpade realism på genremåleri (skildringar av vardagslivet); Winslow Homer, som skapade bilder av amerikanska inbördeskriget och dess efterspel; William Rimmer, som omvandlade klassisk ikonografi med realistiska skildringar av människo- och djurkroppar; och Thomas Eakins, som anlade ett realistiskt perspektiv på kirurgi i Amerika i sitt verk *The Gross Clinic*. Realismen innebar att man målade allt utifrån direkt iakttagelse. Svartvit fotografi utvecklades snabbt under 1800-talet, och dess förmåga att registrera naturen låg i linje med realisternas intressen.