Var du kan se Alonzo Cano

Alonso Canos målningar och skulpturer finns på flera platser. I London förvarar Wallace Collection hans målning *Vision of Saint John the Evangelist*. Andra europeiska museer med verk av Cano är Alte Pinakothek i München (Vision of Saint Anthony of Padua) och Staatliche Gemäldegalerie i Kassel (Portrait of a Dominican Friar). I Spanien finns flera verk i Madrid, bland annat på Museo del Prado (*Miracle of the Well*, *Virgin and Child in a Landscape*), Academia de San Fernando (*Crucified Christ*) och kyrkan San Gines (*Christ in Calvary*). Granada har också ett antal av Canos verk, som *Presentation of the Virgin and Annunciation* i katedralen, *Holy Family* i klostret Angel Custodio och *Saint Bernard and Saint John Capistrano* i Museo de Carlos V. The Immaculate Conception finns i katedralen, sakristians oratorium, även den i Granada. Utanför Europa har Los Angeles County Museum of Art Canos *Christ in Limbo*, och Hispanic Society of America i New York har hans *Portrait of an Ecclesiastic*.

Alonzo Cano (1601^[1]-1667^[1]) var en spansk konstnär från Granada, verksam som målare, skulptör och arkitekt. Han utbildades i Sevilla i Francisco Pachecos verkstad, där han var verksam samtidigt som Velázquez. Canos målningar visar ofta en medvetenhet om grafik. Enligt skriftliga källor använde han ofta tryck i sitt arbete. Målningen *Virgin and Child in a Landscape*, från omkring 1646^[1]–48, bygger direkt på en gravyr av Dürer från 1520. Cano behöll grundkompositionen men omformade förlagan till sin egen stil. Han översatte den tyska grafikens strama, linjära uttryck till ett mjukare och mer måleriskt manér. De tidiga verk som lade grunden för hans anseende var främst skulpturer. Bland målningarna finns *Miracle of the Well* på Museo del Prado i Madrid och *Saint Bernard and Saint John Capistrano* på Museo de Carlos V i Granada.

Alonzo Cano (1601^[1]-1667^[1]) var en mångsidig spansk konstnär verksam som målare, skulptör och arkitekt. Hans betydelse grundas på hur han förenade olika konstnärliga influenser och på hans inverkan på senare spansk konst. Cano föddes i Granada och fick sin första utbildning i Sevilla. 1616^[1] började han i Francisco Pachecos verkstad, där han träffade Velázquez. Den tidiga kontakten påverkade Canos naturalistiska stil, som märks i hans första kända verk, målningen *Saint Francis Borgia* från 1624. Cano studerade också för skulptören Juan Martínez Montañés, vars förfinade stil formade hans skulpturer. Cano formgav altaret för kyrkan Santa Maria de la Oliva i Lebrija (1629-31), vilket etablerade hans anseende. Målningarna av Kristus, särskilt *Christ Supported by an Angel*, visar påverkan från Anthony van Dyck, vars verk Cano kände till genom den kungliga samlingen och gravyrer. Canos eleganta och mjuka behandling av Kristi kropp, som också märks i många korsfästelsescener, påminner om Martínez Montañés polykroma skulpturer. Kroppens uppbyggnad, huvudets lutning och *contrapposto*-posen liknar Montañés *Christ of Clemency*. Trots framgångarna dog Cano fattig, ett vanligt öde för tidens spanska målare.

Alonso Cano var en mångsidig konstnär som arbetade som målare, skulptör och arkitekt. Född i Granada 1601^[1] fick han sin arkitektoniska utbildning av sin far, Miguel Cano Pacheco. År 1614^[1] flyttade han till Sevilla, där han studerade skulptur hos Juan Martinez Montañés och måleri hos Francisco Pacheco (även Diego Velázquez lärare). Canos tidiga målningar, som *Saint Francis Borgia* från 1624, uppvisar en tenebristisk och naturalistisk stil med starkt modellerade former och dold penselföring, i likhet med Velázquez sevillanska verk. Hans tid i Madrid, som inleddes 1638, gav honom möjlighet att studera den kungliga konstsamlingen, vilket ledde till en mjukare penselföring påverkad av venetiansk konst. *Christ and the Samaritan Woman* (1640) visar denna förändring, med en mjukare färgapplicering och mer dämpade färger jämfört med hans tidigare verk, som kännetecknades av stora färgytor och tydligt avgränsade konturer. Cano ritade altaruppsatsen för kyrkan Santa Maria de la Oliva i Lebrija och utförde dess polykromerade figurer (1629–31). Hans målningar av den korsfäste Kristus har ofta en elegans och mjukhet som påminner om Van Dyck.

Alonzo Cano (1601^[1]–1667^[1]) var målare, skulptör och arkitekt. Han föddes i Granada, men familjen flyttade till Sevilla 1614^[1]. Där fick Cano sin konstnärliga utbildning som målare. Omkring 1616 började Cano i Francisco Pachecos verkstad, där han mötte Velázquez. Även om deras nära kontakt bara varade i några månader visade den sig betydelsefull för Canos konstnärskap. Hans tidigaste kända verk, Sankt Frans av Borja från 1624, delar drag med Velázquez sevillanska målningar, som starkt modellerade former och dolt penseldrag. I början av 1620-talet arbetade Cano också i skulptören Juan Martínez Montañés verkstad i Sevilla. Montañés förfinade stil influerade Canos skulpturkonst, särskilt hans tidiga verk. Även om Cano gick med i målarnas skrå 1626 vilade hans tidiga rykte huvudsakligen på hans skulpturer. Hans utformning av altaruppsatsen för kyrkan Santa María de la Oliva i Lebrija (1629–31) var hans mest uppmärksammade tidiga beställningsverk. Canos målningar, som Christ Supported by an Angel (cirka 1645–1652^[1]), visar inflytande från Anthony van Dyck. Canos målningar av den korsfäste Kristus visar också inflytande från Montañés skulpturer, i synnerhet Christ of Clemency i Sevillas katedral. Cano var en föregångare till senare målare inom Madridskolan.

Alonso Canos konstnärliga utveckling formades av flera personer. Han fick arkitektutbildning av sin far Miguel Cano Pacheco. Från 1614^[1] studerade han skulptur för Juan Martínez Montañés och måleri för Francisco Pacheco i Sevilla; Diego Velázquez var också elev till Pacheco. Canos tidiga verk, som *Saint Francis Borgia* (1624), delar tenebristiska och naturalistiska drag med Velázquez målningar från Sevilla. De berodde på en kort men betydelsefull period av nära kontakt. Montañés förfinade stil påverkade avgörande Canos skulptur, särskilt de tidiga verken. Canos målningar av den korsfäste Kristus liknar Montañés polykroma Kristusskulpturer, däribland *Christ of Clemency* i Sevillas katedral. Efter flytten till Madrid 1638 vann Cano Filip IV:s gunst och blev kunglig arkitekt och målare. Studier av den kungliga konstsamlingen fick honom att ta till sig ett mjukare penseldrag påverkat av venetianska konstnärer. *Christ and the Samaritan Woman* (1640) visar förändringen. Cano beundrade också Van Dycks konst och delade hans känslighet, vilket märks i *Christ Supported by an Angel* (1645-1652^[1]).

Alonzo Cano (1601^[1]-1667^[1]) var verksam som målare, skulptör och arkitekt. Han utbildade sig i Sevilla, dit familjen flyttade 1614^[1]. Cano började i Francisco Pachecos verkstad 1616 och träffade där Velázquez. Hans första kända verk, helfigursporträttet *Saint Francis Borgia* (1624, Museo Provincial de Bellas Artes i Sevilla), har drag gemensamma med Velázquez målningar från Sevilla. I början av 1620-talet anslöt sig Cano troligen till skulptören Juan Martinez Montañés verkstad (1568-1649^[1]), vars förfinade stil påverkade hans skulptur. Cano klarade målarskråets inträdesprov 1626, men blev först känd främst som skulptör. Det viktigaste uppdraget under tiden i Sevilla var att formge och utföra polykroma skulpturer till den stora altaruppsatsen i Santa Maria de la Oliva i Lebrija (1629-31). Senare, från 1645 till 1652, fokuserade Cano på måleri. Samtida källor antyder att *Miracle of the Well* (cirka 1646-48, Museo del Prado i Madrid) var hans mest uppskattade målning i staden. Den ingick i högaltarets altaruppsats i Santa Maria de la Almudena och föreställer stadens skyddshelgon Sankt Isidro Labrador som utför ett mirakel.

Alonso Cano (1601^[1]–1667^[1]) var verksam under barocken. Han var en mångsidig konstnär och arbetade som målare, skulptör och arkitekt i Spanien. Canos tidiga måleristil, exemplifierad av hans verk Sankt Franciskus Borgia från 1624^[1], visar tenebrism och naturalism. Dessa drag delar han med det sevillanska måleriet hos Velázquez, som Cano en kort tid var lärling hos. Canos tid i Madrid gav honom möjlighet att studera den kungliga konstsamlingen, och detta möte fick honom att anamma en mjukare stil, som påminner om venetiansk konst. Kristus och den samaritanska kvinnan (1640) visar denna förändring, med sina mer dämpade färger och mjukare färgapplicering jämfört med hans tidigare verk, som kännetecknades av stora färgblock och tydliga konturer. Hans målningar av den korsfäste Kristus visar en idealiserad gestalt med aristokratisk elegans. Det lätta penseldraget och de mjuka konturerna i verk som Kristus stöttas av en ängel liknar Van Dycks konst, som Cano kände till och beundrade. Den skulpturala modelleringen i dessa målningar kan spegla inflytandet från Juan Martínez Montañés, en skulptör som Cano studerade för.