Duccio

Planera ditt besök för att se Duccio →

• Vad är Duccio känd för?+

  Duccio är känd för altartavlan *Maestà*, färdigställd 1311 för högaltaret i Sienas domkyrka. De 26 berättande scenerna på baksidan skildrar Kristi lidande och visar hur han bröt med den bysantinska traditionens strikta konventioner. Panelerna i *Maestà* satte en standard för bildberättande som påverkade det italienska måleriet i generationer.
• Vad är Duccios mest kända verk?+

  Duccio di Buoninsegnas mest hyllade verk är altartavlan Maestà (Jungfrun i majestät). Verket beställdes 1308 för Sienas katedral och färdigställdes 1311. Det stora arbetet (omkring 13 fot högt) bestod ursprungligen av en central panel, en predella (en upphöjd hylla med paneler vid basen) och sju spiror. Framsidan av Maestà föreställer Jungfru Maria tronande som himlens drottning, omgiven av änglar och helgon. Sienas fyra skyddshelgon (Ansanus, Savinus, Crescentius och Victor) knäböjer i förgrunden. Även om Duccio hämtade från bysantinska traditioner för guldbakgrunden och kompositionens symmetri, mjukade han upp gestalterna och lät dem vända sig mot och samspela med varandra. Baksidan av Maestà, tillsammans med predellan, utgörs av en serie berättande paneler som skildrar scener ur Kristi liv, från bebådelsen till uppståndelsen. I dessa paneler visade Duccio sin skicklighet som berättare, modellerade gestalter med ljus och skugga och förmedlade känslor genom hållning, gest och ansiktsuttryck. Maestà togs senare isär under 1700-talet. Några av de mindre panelerna finns i dag på olika museer, medan andra har gått förlorade. Trots sin söndring förblir Maestà Duccios mest kända verk.
• Vad bör jag veta om Duccios tryck?+

  Duccio di Buoninsegna (ca 1255^[1]–1318^[1]) var en italiensk målare från Siena. Han är känd för sina andaktsmålningar, som förenar bysantinska konstnärliga traditioner med nya sätt att hantera färg och form. Duccios första stora uppdrag var *Madonnan* (ca 1285), numera på Uffizierna i Florens. Denna målning gjordes för Laudesi-brödraskapets kapell i kyrkan Santa Maria Novella, och den grundlade Duccios rykte. Han fullbordade också mindre bilder för privat andakt. Hans mest firade verk är *Maestà* (1308–1311^[1]), ett altarskåp för Sienas domkyrka. Framsidan skildrar Jungfru Maria tronande med helgon och änglar; predellan visar scener ur Kristi liv; och baksidan skildrar passionen och uppståndelsen. *Maestà* togs senare isär på 1700-talet, och dess paneler är nu spridda mellan olika museer eller förlorade. Duccios stil rörde sig bortom den bysantinska stilens tvådimensionella gestalter. Han införde en känsla av rörelse och djup, och han använde färg för att skapa harmoniska kompositioner. Han påverkades av fransk konst, skulpturen av Niccolo och Giovanni Pisano, och den florentinske målaren Cimabue. Duccio ledde en verkstad som förde vidare hans stil, och han påverkade sienesiska målare som Simone Martini och bröderna Lorenzetti.
• Vilken stil eller rörelse tillhörde Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna (verksam cirka 1278-1318^[1]) förknippas med Sienaskolan. Hans konst behöll drag av den bysantinska traditionen, vilket var vanligt bland periodens italienska konstnärer. Figurerna återgavs därför ofta med två dimensioner och liten betoning på realism. Duccio började dock också lämna dessa konventioner. Ungefär samtidigt som Cimabue i Florens började han skapa en känsla av tre dimensioner i figurerna. Han fortsatte använda stiliserade figurer och guldbakgrunder, men införde varsamt rörelse och omsorgsfulla färgharmonier. I altartavlan Maestà (1308-1311^[1]) visade han sin behärskning av det formella altartavleformatet. I de mindre sidopanelerna experimenterade han friare med berättandet. I panelen Förräderiet mot Jesus skildrade han exempelvis flera händelser och gav figurerna kroppslig tyngd och trovärdigt arrangerade draperier. Han förmedlade också känslor genom kroppshållning, gester och ansiktsuttryck. Dessa nyskapande drag markerar ett steg mot en mänskligare gestaltning av religiösa motiv.
• Vilka tekniker eller material använde Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna, verksam under slutet av 1200-talet och början av 1300-talet, använde material och tekniker typiska för sin tid. I målningar som tabernaklet *Virgin and Child with Saints Dominic and Aurea* (cirka 1300) använde Duccio äggtempera på träpaneler. Förberedelsen av träunderlaget var en process i flera steg. Först byggde en snickare panelen och ramen. Panelens yta täcktes sedan med gesso, en blandning av gips och djurlim, som lades på i flera skikt för att skapa en slät, elfenbensliknande yta. Därefter gjordes en teckning på gessot, och konturerna ristades in. Förgyllning var ett annat viktigt inslag i Duccios teknik. De ytor som skulle förgyllas förbereddes med röd bolus, ett rött lermaterial, för att ge guldet en varm ton. Bladguld applicerades med äggvita som bindemedel och polerades sedan. Målningen inleddes med draperiet, följt av hudpartierna. Pigmenten maldes med vatten, och äggula tillsattes som bindemedel. Duccio använde ett metodiskt system med färdigblandade nyanser och lade på små, skrafferande penseldrag för att ge formerna volym. Temperans snabba torkning krävde disciplin och noggrann planering.
• Vad var Duccio känd för?+

  Duccio di Buoninsegna (omkring 1255^[1]–1318^[1]) var en målare från Siena, verksam under det sena 1200-talet och tidiga 1300-talet. Lite är känt om hans liv eftersom inga samtida redogörelser finns bevarade. Kommunala handlingar visar att han arbetade för Sienas kommun 1278 och 1279. Duccios första stora uppdrag var en *Madonna* för brödraskapet Laudesis kapell; målningen finns nu i Uffizierna i Florens. Den gjorde honom berömd. Han är också känd för altartavlan till Sienas domkyrka, *Maestà* (Jungfrun i majestät). Det stora dubbelsidiga verket visar Madonna tronande, helgon och scener ur Kristi och Jungfru Marias liv. *Maestà* monterades ned på 1700-talet. Panelerna finns nu på olika museer, och några har gått förlorade. Duccios stil förenade bysantinsk konsttradition med naturalistiska inslag. Han tog intryck av samtida konst, däribland skulpturer av Niccolò och Giovanni Pisano samt Cimabues verk. Han ledde en produktiv verkstad och påverkade andra sienesiska målare.
• När levde och verkade Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna var verksam omkring 1278–1318^[1]. Han var en sienesisk målare i Italien. Den första uppgiften om Duccio är från 1278 och gäller beställningar av målade bokomslag. Han hade etablerat sitt konstnärliga anseende före Giotto. Ett av hans tidiga, säkra verk var *Madonna* för brödraskapet Laudesis kapell i dominikankyrkan Santa Maria Novella i Florens. Duccio är känd för altartavlan *Maestà* (Jungfrun i majestät) till Sienas domkyrka. Den beställdes 1308 och färdigställdes 1311. Det stora verket hade bilder på båda sidor. Framsidan visade Madonna tronande med änglar och helgon. Predellan visade scener ur Kristi liv och baksidan passionshistorien och uppståndelsen. Verket monterades ned på 1700-talet; några paneler finns nu på museer, medan andra saknas. Duccios konst knöt an till den bysantinska traditionen, men han använde den som utgångspunkt för sin egen stil. Han var öppen för samtida konst, bland annat skulpturerna av Niccolò och Giovanni Pisano.
• Var kan jag se Duccios verk?+

  Duccio di Buoninsegna (verksam 1278-1318^[1]) var en italiensk målare från Siena och en av tidens mest inflytelserika konstnärer. För att se hans verk, besök Galleria degli Uffizi i Florens, som har *The Rucellai Madonna*. Andra målningar i Florens omfattar *Saint Francis* och *Saint Catherine* på Galleria dell'Accademia; *Annunciation*, på samma plats; *Madonna of Humility* på Museo Nazionale del Bargello; samt *Coronation of the Virgin*, Museo dell'Ospedale degli Innocenti. Utanför Florens finns exempel på Duccios konst på Pinacoteca Nazionale di Siena, som har *The Descent from the Cross*. Två paneler ur Duccios *Maestà* finns på National Gallery of Art i Washington, D.C. Museum of Fine Arts i Houston äger *Madonna and Child*. Andra platser är Keresztény Muzeum i Esztergom, Christ Church Gallery i Oxford, Musée du Petit Palais i Avignon, Carnegie Institute i Pittsburgh, Pinacoteca Vaticana i Rom, Seattle Art Museum, Art Gallery of Canada i Toronto, Muzeum Narodowe i Warszawa, samt i Haag, Dienst voor 's Rijks verspreide Kunstvoorwerpen.
• Varifrån kom Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna kom från Siena i Toscana. Han var en sienesisk målare verksam under det sena 1200-talet och tidiga 1300-talet. Hans födelsedatum är okänt, men uppskattas till omkring 1255^[1]. Siena var en självständig republik under Duccios livstid och hade en konstkultur som skilde sig från Florens. Sienesiska konstnärer föredrog ofta dekorativa färger och eleganta linjer framför naturalistisk formåtergivning. Duccio räknas som en av den sienesiska skolans viktigaste konstnärer. Han arbetade främst i Siena. Hans mest kända verk är *Maestà* (1308–1311^[1]), en stor altartavla beställd för Sienas domkyrka. Målningen finns nu på Museo dell’Opera del Duomo i Siena. Bland hans andra verk finns *Rucellai-Madonnan* (omkring 1285) och flera mindre paneler och fresker. Han dog i Siena, troligen 1318^[1] eller 1319.
• Vem influerades av Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna (ca 1255^[1]-1318^[1]) hade en stimulerande inverkan på andra konstnärer. Han lämnade efter sig en blomstrande verkstad med målare som fortsatte i hans stil. Hans inflytande på yngre sienesiska målare, som Simone Martini och bröderna Lorenzetti, var dock till skillnad från Giottos och de florentinska målarnas, som hade en hämmande inverkan. Martini och bröderna Lorenzetti skulle överskugga Duccios berömmelse med sina egna konstnärliga bidrag. Duccios konst är känd för sin närhet till bysantinsk konst. Han använde den som utgångspunkt för att finna sin egen individuella stil, som blev fristående från de bysantinska rötterna. Han var även öppen för samtida konst, representerad av skulptörerna vid Sienas katedral, Niccolo och Giovanni Pisano, vars trohet mot antik och gotisk skulptur, i förening med uttryckets passion, ledde till en omdaning av de bysantinska reglerna. Inflytandet från fransk konst och från Duccios äldre florentinske samtida Cimabue är märkbart, kanske även Giottos nyskapelser.
• Vem påverkade Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna (ca 1255^[1]-1318^[1]) var en italiensk målare från Siena. Hans konstnärliga stil hade ursprungligen sina rötter i den bysantinska traditionen, som vid den tiden påverkade alla italienska konstnärer. Det innebar att gestalter ofta skildrades tvådimensionellt, med liten vikt lagd vid realistisk återgivning. Duccios konst utvecklades dock till att omfatta drag som gick bortom dessa konventioner. Duccio påverkades också av samtida konst och skulptur. Skulptörerna Niccolò och Giovanni Pisano, kända för sina omtolkningar av bysantinska regler genom antik och gotisk skulptur, satte sin prägel på hans stil. Fransk konst spelade också en roll, liksom verken av hans florentinske samtida Cimabue och möjligen Giotto. Duccios öppenhet för dessa influenser hjälpte honom att skapa en egen, individuell stil, som uttryckte en värme och religiös känsla som talade till betraktarna. Hans nyskapande drag var bland annat att subtilt införa rörelse och att använda färg för att skapa harmoniska sammansättningar, vilket skiljde hans konst från den plattare, mer dekorativa konst som var vanlig vid tiden.
• Vem var Duccio?+

  Duccio di Buoninsegna (omkring 1255^[1]–1318^[1]) var en italiensk målare från Siena. Hans namn förekommer första gången i handlingar från 1278, i samband med beställningar av målade bokomslag. Hans konstnärliga anseende grundades med *Madonna*, som nu finns i Uffizierna i Florens. Den målades för brödraskapet Laudesis kapell i kyrkan Santa Maria Novella i Florens. Duccio stod nära den bysantinska konsten men använde den som utgångspunkt för sin egen stil. Han tog intryck av samtida konst, bland annat skulpturer av Niccolò och Giovanni Pisano för Sienas domkyrka och kanske även Giottos nyskapande verk. Förutom mindre verk för privat andakt målade Duccio altartavlan för Sienas domkyrka, *Maestà* (Jungfrun i majestät). Den stora målningen hade motiv på båda sidor. Framsidan visade Madonna tronande med änglar och helgon samt Sienas skyddshelgon knäböjande vid hennes fötter. Predellan återgav scener ur Kristi liv och retabeln scener ur Marias död. Baksidan visade passionshistorien och uppståndelsen. Verket monterades ned på 1700-talet; några paneler finns nu på museer, medan andra gått förlorade.