Ett porträtt av en ung kvinna inramad av lagerblad, målat av den venetianske mästaren Giorgione år 1506.

Målad 1506 är detta porträtt, allmänt känt som Laura, ett av de få verk som med relativ säkerhet tillskrivs den venetianske mästaren Giorgione. Motivets är en ung kvinna avbildad i en halvfigur, mot en mörk, stämningsfull bakgrund som drar fokus till hennes drag. Hon är inramad av grenarna från en lagerbuske, ett visuellt grepp som fungerar som en ordlek på hennes namn samtidigt som det antyder teman som poetisk inspiration eller dygd. Kvinnan bär en pälsfodrad kappa draperad över en vit skjorta, som delvis glidit ner från hennes axel. Hennes uttryck är lugnt och kontemplativt, riktat något bort från betraktaren. Giorgione använder tekniken sfumato, som mjukar upp övergångarna mellan ljus och skugga för att skapa en känsla av volym och närvaro. Hanteringen av pälsen och den känsliga återgivningen av lagerbladen visar konstnärens uppmärksamhet på textur och naturliga detaljer. Detta verk är karakteristiskt för den venetianska skolan från tidigt 1500-tal, där fokus skiftade mot atmosfäriska effekter och en mer lyrisk inställning till porträttmåleriet. Den mörka, obestämda bakgrunden isolerar figuren, vilket gör att betraktaren kan fördjupa sig i sittandens psykologiska tillstånd. Målningen förblir ett betydande exempel på övergången från 1400-talets stela profilporträtt till den mer flytande, känslosamma stil som skulle definiera den venetianska renässansen. Kompositionen är balanserad, med lagergrenarna som ger en rytmisk struktur som kompletterar kurvan på sittandens axlar. Genom detta verk ser man konstnärens förmåga att blanda naturalistisk observation med en känsla av stillsam mystik, en kvalitet som definierade hans korta men inflytelserika karriär i Venedig.