Var du kan se Eva Hesse

Eva Hesses verk kan ses på flera museer. Bland dessa finns Solomon R. Guggenheim Museum och Metropolitan Museum of Art i New York. Även i USA förvaras hennes verk på Art Institute of Chicago, Cincinnati Art Museum, Cleveland Museum of Art, Busch-Reisinger Museum (Harvard University, Cambridge) och Museum of Art (Carnegie Institute, Pittsburgh). I Europa finns Hesses konst på Aarhus Kunstmuseum i Danmark, Sonja Henies og Niels Onstads Stiftelser i Norge samt på kunstmuseerna i Bern och Luzern. Hennes verk förvaras också på Musée National d'Art Moderne, Centre Georges Pompidou, i Paris. Hesses ”Expanded Expansion” (1969) tillhör Guggenheims samling. Verket är tillverkat av glasfiber och gummerad ostduk, i tre delar.

Eva Hesse (född i Hamburg 1936, död i New York 1970) var en del av postminimalismen eller processkonströrelsen. Denna riktning rörde sig bort från både abstrakt expressionism och minimalismens strikta geometri. Istället utforskade konstnärerna kroppen, slumpmässiga händelser och improvisation. De experimenterade även med icke-traditionella material som industrifilt, smält bly, vax och gummi. Hesses abstrakta skulpturer bidrog till denna förskjutning. Även om hon är mest känd för sin skulptur skapade Hesse även teckningar och grafiska blad. År 1961 deltog hon i en akvarellutställning på The Brooklyn Museum, samt en teckningsutställning kallad ”Drawings: Three Young Americans” på John Heller Gallery i New York. Hennes första separatutställning med teckningar hölls på Allan Stone Gallery 1963. Hesse undervisade vid School of Visual Arts i New York från 1968 till 1970 och deltog i flera utställningar av minimalistisk och postminimalistisk skulptur.

Eva Hesse (1936–1970) är betydelsefull för sitt bidrag till postminimalismen och processkonsten. Hennes korta men betydande karriär såg henne utmana konstnärliga konventioner genom abstrakta, sinnliga skulpturer. Född i Hamburg flydde Hesse med sin familj undan den nazistiska förföljelsen och kom till New York 1939. Hon studerade vid Pratt Institute, Art Students League och Yale, och målade till en början i en abstrakt expressionistisk stil. Vid mitten av 1960-talet började hon skapa skulptur och använde industriella material som latex och glasfiber. Hesses konst innehöll ofta organiska former, i kontrast till minimalismens maskintillverkade estetik. Hon omfamnade ofullkomlighet och själva den skapande processen, och insisterade på att skapandeakten var lika viktig som det färdiga verket. Hennes skulpturer utforskade motsägelser: ordning mot kaos, trådigt mot massivt, enormt mot litet. Ett verk som Sequel (1967) använder latexklot för att förmedla mellan verket och det rum det upptar. Hesses skulpturer frammanar skörhet, förslitning och förfall. Hon ifrågasatte skulpturens standardegenskaper, som volym och vertikalitet, och föredrog egensinniga former.

Eva Hesse, född i Hamburg 1936, inledde sin konstnärliga bana med målningar i abstrakt expressionistisk stil. Hon studerade vid Pratt Institute, Art Students League, Cooper Union och Yale Universitys School of Art and Architecture. År 1966 gick Hesse över från måleri till skulptur. Hon experimenterade med industriella och funna material, som rep, snöre, tråd och papper, ofta hämtade från en nedlagd fabrik som hon och hennes make använde som ateljé. Hon ville skapa det hon kallade "icke-konst", och tänjde på gränserna för det möjliga och det logiska. Hesse utforskade motsatser och motsägelser i sitt arbete. Hon förenade motsatspar som ordning mot kaos, trådigt mot massivt och enormt mot litet. Hesse använde även latex och glasfiber i sina skulpturer, från och med 1967 respektive 1968. Ett exempel är *Expanded Expansion* (1969), byggd av gasväv, gummi, glasfiberstänger och hartser. Hesse upprepade ofta processer i nästan tvångsmässig grad, och hon räknas i dag som postminimalistisk konstnär. Hon dog i New York 1970.

Eva Hesses konstnärskap influerade en efterföljande generation kvinnliga konstnärer. En av dessa konstnärer, Mona Hatoum, har sagt att Hesse var en förebild för hennes generation. Hatoum ansåg att Hesses konst, med dess organiska former och koppling till kroppen, erbjöd ett alternativ till minimalismen. Hatoums verk från 1995, *Van Gogh's Back*, visar också spår av Hesses inflytande. Hesse nådde konstnärlig mognad i mitten av 1960-talet, en tid av förändring i konstvärlden. Konstnärer började ifrågasätta minimalismens geometriska stelhet. De fann inspiration i den mänskliga kroppen, slumpmässiga händelser, improvisation och icke-traditionella material som industrifilt, smält bly, vax och gummi. Hesse bidrog till denna radikala underminering av konstnärliga konventioner med sina abstrakta, sensuella skulpturala verk. Hon avvisade de vanliga kännetecknen för monumental skulptur: volym, massa och vertikalitet. I stället föredrog hon excentriska former. Hesses korta karriär varade bara ett decennium och avslutades med hennes död vid 34 års ålder.

Eva Hesse fann inspiration och vänskaplig konkurrens inom New York-konstvärlden. Hon kände sig nära David Smith och Hans Hofmann, och de ”närde varandra som kollegor”. Hofmann kände en ”vänskaplig konkurrens” gentemot hennes konst. Hesse konstaterade att sådana relationer är värdefulla, eftersom ”konst ändå är en så ensam sysselsättning”. Hesses influenser omfattade den analytiska kubismen, särskilt Braques och Picassos verk. Hon studerade också den tidige Kandinsky och Miró, liksom Matisse och Mondrian. Hon analyserade uppbyggnaden i deras målningar och nämnde Matisses *Blue Window* (1913), Mirós *Person Throwing a Stone at a Bird* (1926), Cézannes *Card Players* (1890-92) och Mondrians rutnätsmålningar som viktiga exempel. Hon studerade också Léger, renässans- och quattrocentokonstnärer, de gamla mästarna, amerikanska mästare och afrikansk konst. Senare uppskattade hon Matisse, men påverkades mer av den analytiska kubismens teckningskonst. Vid 1950-51 hade Pollock, de Kooning, Rothko och hela New York-skolan blivit hennes mentorer. Hon såg Gorkys *Agony* (1947) och *The Liver Is the Cock's Comb* (1944) på hans utställning på Whitney 1951. Hon såg också många av Pollocks verk från 1940-talet.

Eva Hesse (1936–1970) var en tyskfödd amerikansk postminimalistisk skulptör. Hennes familj flydde från nazityskland 1939, och hon studerade senare vid Pratt Institute, Art Students League, Cooper Union och Yale University. Hesses karriär blev kort; hon dog i en hjärntumör vid 34 års ålder. Hesse arbetade med ovanliga material, som latex, glasfiber, gummerad osttrasa, rep, snöre, tråd och syntetiska hartser. Hon utforskade motsättningar, som ordning kontra kaos, och trådigt kontra massivt. Ett av hennes mest kända verk är Untitled (1968), som använder glasfiber och latex. Dess geometriska form antyder lådor, men de ojämna ytorna omvandlar glasfibern till en organisk substans. Ett annat centralt verk, Expanded Expansion (1969), består av modulära element gjorda av osttrasa, gummi och stolpar av glasfiber. Det visades i en minnesutställning på Guggenheimmuseet 1972.

Eva Hesses konstnärliga bana rörde sig genom flera stilar. Inledningsvis målade hon i en abstrakt expressionistisk stil, med tjock impastofärg för att skapa flytande former avsedda att förmedla känsla. Omkring 1966 flyttade Hesse sitt fokus från måleri till skulptur. Hon började experimentera med industriella och hittade material i den nedlagda fabrik som hon och hennes man använde som ateljé. Hennes arbete med dessa material syftade till att tänja på gränserna för det möjliga. Hon strävade efter att uppnå en form av "icke-konst" genom kontraster och motsättningar. Hesse klassas ofta som postminimalist. Denna term beskriver ett spektrum av stilar kopplade till minimalismen, men med andra fokusområden. Postminimalismen ifrågasätter minimalismens geometriska stelhet. Den hämtar inspiration från människokroppen, slumpmässiga händelser, improvisation och otraditionella material som industrifilt, smält bly, vax och gummi. Hesse bidrog till detta med sina abstrakta skulpturala verk. Hon förkastade volym, massa och vertikalitet, till förmån för excentriska former.