Var du kan se Albert Herter

För att se Albert Herters verk kan du besöka institutioner som visar Art Deco och amerikansk konst. Dessa omfattar Metropolitan Museum of Art (New York), Los Angeles County Museum of Art (LACMA) och Minneapolis Institute of Arts. Du kan också kontrollera Royal Ontario Museum (Toronto), Museum of Modern Art (New York) eller Virginia Museum of Fine Arts (Richmond). Mindre samlingar finns på Charles Hosmer Morse Museum of American^[1] Art (Winter Park, Florida) och Wolfsonian vid Florida International University (Miami Beach). I Storbritannien kan du pröva Victoria & Albert Museum (London), National Museums of Scotland (Edinburgh) eller Manchester Art Gallery. Andra museer med anmärkningsvärda samlingar är Yale University Art Gallery (New Haven, CT), Philadelphia Museum of Art och National Gallery of Art (Washington DC).

Albert Herter (1871^[1]–1950^[1]) var en amerikansk målare, illustratör, muralmålare och designer. Han är känd för sitt engagemang i den amerikanska Arts and Crafts-rörelsen. Herter studerade vid Art Students League i New York och senare i Paris för Jean-Paul Laurens och Fernand Cormon. Han reste mycket i Europa, Asien och Mellanöstern, vilket påverkade hans konstnärliga stil och motivval. Herters tryck återspeglar ofta hans intresse för historiska och allegoriska teman. Han skapade illustrationer till böcker, bland annat en utgåva av Omar Khayyams Rubaiyat. Vissa av hans tryck är reproduktioner av hans större målningar eller väggmålningsmönster. Han designade även affischer och reklam. Hans verk finns i flera offentliga samlingar, bland annat Metropolitan Museum of Art i New York, Smithsonian American^[1] Art Museum i Washington, D.C., och Musée d'Orsay i Paris.

Albert Herters verk ger inblick i det tidiga 1900^[1]-talets konstnärliga och kulturella värderingar. Han arbetade som både målare och formgivare, och hans uppdrag omfattade muralmålningar, glasmålningar och inredning. Herters konstnärliga utbildning i Paris gav honom kontakt med akademiska traditioner, som han kombinerade med ett intresse för dekoration. Detta syns i hans arbete för privatbostäder, offentliga byggnader och familjeföretaget Herter Looms. Dessa projekt involverade ofta historiska eller allegoriska motiv, som speglade smaken hos hans förnäma kundkrets. I dag ger Herters verk en bild av den förgyllda tidsålderns konstnärliga preferenser. Hans betoning på hantverksskicklighet och integrationen av konst med arkitektur är av intresse för dem som studerar amerikansk konst och design. Hans verk erbjuder en påtaglig koppling till en specifik tidsepok.

Albert Herter var en New York-konstnär med klassisk europeisk utbildning. Han är ovanlig genom att förbli sammanflätad med Frankrike på sätt som var både yrkesmässiga och personliga.

Albert Herter skapade glasbilder med hjälp av sandblästringsteknik. Han använde opakt glas, vanligen så kallat flashed glass, som består av en mjölkglaskropp täckt med ett tunt skikt av färgat glas, ofta svart eller rött. Sandblästringsmetoden liknar gravstensristning. Glaset täcks med en schablon, och mönstret skärs ut, vilket exponerar de områden som ska sandblästras. Sand, framdriven under högt tryck, sliper fram en relief i glaset. Denna process kan skapa antingen en relief- eller en avmattningseffekt på ytan, beroende på hur länge sandblästringen pågår. Herter använde också glasmålarfärger, som görs beständiga genom bränning i en ugn. Han medgav att denna teknik begränsade valen av färg och form, men den gav också ovanlig färgintensitet och precision.

Det är svårt att bedöma hur mycket Albert Herter påverkade andra konstnärer. Man kan dock undersöka konstnärliga samband mellan några av hans samtida och nära samtida i USA. Tänk exempelvis på relationerna mellan Winslow Homer, Thomas Eakins och William Merritt Chase. Homer verkar ha påverkats av Eakins. George Bellows betraktas som en efterföljare till Chase. Dessa kopplingar antyder ett nätverk av inflytande och konstnärligt utbyte mellan amerikanska målare. Andra amerikanska konstnärer, som Fuller och Morse, påverkades av Münchenskolan eller brittisk konst. Vissa, som Benjamin West, tog efter franska historiemålare som Jacques-Louis David och Jean-Auguste-Dominique Ingres. Albert Pinkham Ryders verk förenar florentinska, prerafaelitiska och Blake-liknande idéer. Dessa varierande influenser bidrog till utvecklingen av en amerikansk konsttradition.

Albert Herters konstnärliga utveckling formades av flera influenser. Tidigt introducerade lärare honom för kubismen. Han studerade för Rufino Tamayo på gymnasiet och under sina universitetsår för Paul Feeley vid Bennington. Under terminer utan boende på campus studerade han för Václav Vytlačil vid Art Students League, och han gick i Wallace Harrisons teckningsklass i New York. Dessa lärare var själva påverkade av kubismen. Herter lärde sig att tillämpa den analytiska kubismens regler på allt han iakttog. Vid 1951 gav Hans Hofmann honom ett liknande budskap, med tillägg av färg. Senare studerade Herter koloristerna Matisse och Monet. Han betraktade deras konst noggrant, hedrade den och ville tillägna sig det Monet kunde lära honom.

Albert Herter var en amerikansk målare, illustratör och formgivare, verksam i slutet av 1800-talet och början av 1900^[1]-talet. Även om han arbetade inom flera genrer, bland annat muralmålning och porträtt, är han kanske mest känd för sitt dekorativa arbete och sina designer. En av Herters mest hyllade prestationer är serien av muralmålningar han skapade för Waldorf-Astoria-hotellet i New York City. Dessa storskaliga målningar, utförda i början av 1900-talet, prydde hotellets bankettsalar och offentliga utrymmen. De bidrog avsevärt till den praktfulla atmosfären på det berömda hotellet. Herters muralmålningar skildrade ofta historiska eller allegoriska scener, utförda i en klassisk stil med uppmärksamhet på detaljer och färg. Hans arbete på Waldorf-Astoria, numera tyvärr förlorat, befäste hans rykte som en av tidens ledande dekorativa konstnärer. Han designade också textilier och inredning, vilket ytterligare visade hans mångsidighet.