En satirisk etsning från Goyas serie Los Caprichos, som föreställer skelettfigurer i en cykel av ömsesidig exploatering.

Unos a otros (Den ena till den andra) är den sjuttiosjunde plåten från Los Caprichos, en serie av åttio tryck publicerade av Francisco de Goya år 1799. Detta verk använder etsning och akvatint för att förmedla en bitsk samhällskritik. Bilden föreställer en grupp skelettartade, åldrade figurer som är engagerade i en cykel av ömsesidig exploatering. En figur bär en annan på ryggen, medan en tredje figur, också belastad, lutar tungt mot en stav. Kompositionen är tät och fokuserar på den fysiska ansträngningen och den groteska naturen hos motiven.

Goya använder akvatintprocessen för att skapa mjuka, atmosfäriska skuggor som kontrasterar mot de skarpa, bitska linjerna i etsningen. Denna teknik möjliggör en rad gråtoner, vilket ger scenen en känsla av djup och dysterhet. Figurerna, klädda i resterna av 1700-talets ståtliga kläder, framstår som karikatyrer av den spanska aristokratin och prästerskapet. Deras ihåliga ögon och magra ansikten antyder ett förfall som är både fysiskt och moraliskt.

Titeln, Unos a otros, syftar på det spanska idiomet för människor som förlitar sig på eller utnyttjar varandra på ett parasitiskt sätt. Genom att framställa dessa figurer som vandrande lik antyder Goya att hans tids samhällsstrukturer är ihåliga och självförstörande. Trycket saknar bakgrundsdetaljer, vilket tvingar betraktaren att helt fokusera på interaktionen mellan figurerna. Denna brist på kontext förstärker känslan av isolering och absurditet. Som en mästare inom grafikmediet använde Goya dessa verk för att utmana de vidskepelser och sociala orättvisor han observerade i Spanien. Denna särskilda plåt förblir ett tydligt exempel på hans förmåga att blanda mörk humor med en cynisk syn på den mänskliga naturen. Trycket är en museiklassad reproduktion som fångar de fina tonala variationerna från den ursprungliga kopparplåten.