En temperamålning från 1568 av Pieter Bruegel den äldre, som föreställer en dyster man som blir rånad av en bedräglig figur, vilket illustrerar teman om mänsklig dårskap.

Misantropen, målad 1568, är ett cirkulärt verk utfört i tempera på linne. Den föreställer en äldre, skäggig man klädd i en mörk, voluminös mantel, som går med en stoisk, nedåtriktad blick. Han följs av en mindre, grotesk figur som hukar bakom honom och aktivt skär av plånboken från den gamle mannens dräkt. Tjuven är innesluten i en genomskinlig glob, en visuell metafor för världens bedrägliga natur.

Kompositionen är placerad på ett brett, öppet fält, med en avlägsen väderkvarn och en herde som vallar en flock. Kontrasten mellan misantropens ensamma, dyster figur och den opportunistiska tjuven skapar en berättelse om mänsklig dårskap. Inskriptionen längst ner, skriven på medelnederländska, lyder: "Eftersom världen är så förrädisk, går jag i sorg." Denna text ger den moraliska ramen för scenen och antyder att den gamle mannens tillbakadragande från samhället är en reaktion på den genomgripande oärlighet han möter.

Bruegel använder en dämpad palett, dominerad av jordtoner, ockra och det djupa, mörka tyget i protagonistens mantel. Det cirkulära formatet, eller tondon, fokuserar betraktarens uppmärksamhet på interaktionen mellan de två figurerna. Målningen återspeglar konstnärens intresse för mänskligt beteende och hans tids moraliska komplexitet. Det exakta penselarbetet och den noggranna återgivningen av figurerna visar hans mästerskap i detaljer. Detta verk förblir ett tydligt exempel på den nordiska renässansens tradition, där moralisk undervisning vävs in i skildringen av vardagen och mänskliga karaktärstyper.