En neoklassisk avbildning av filosofen Sokrates i samtal med Alkibiades, målad av den danske mästaren Christoffer Wilhelm Eckersberg år 1813.

Christoffer Wilhelm Eckersberg, ofta betraktad som den danska måleriets fader, producerade detta verk under sina formativa år i Paris. Kompositionen avbildar filosofen Sokrates i dialog med den unge athenske statsmannen Alkibiades. Scenen bygger på klassiska berättelser, specifikt Symposion, där det intellektuella och personliga förhållandet mellan de två figurerna utforskas. Eckersberg använder en återhållsam, neoklassisk estetik, där klarhet i form och en balanserad arrangemang av figurer prioriteras. Sokrates visas i en vit toga, hans hållning och handgester antyder ett aktivt, didaktiskt engagemang. Alkibiades, avbildad med en ungdomlig, idealiserad fysik, sitter mitt emot honom, hans uppmärksamhet fäst vid filosofen. Miljön är sparsam, med bakgrundens arkitektoniska linjer som ger en känsla av ordning och fokus. Användningen av ljus är medveten, vilket skapar en mjuk modellering av figurerna mot interiörens dämpade toner. Denna målning speglar konstnärens utbildning under Jacques-Louis David, vars inflytande syns i den precisa teckningen och ämnets allvar. Eckersberg undviker onödiga utsmyckningar, vilket låter interaktionen mellan de två männen förbli det primära fokuset. Verket demonstrerar hans förmåga att översätta antika filosofiska teman till ett visuellt språk som är både tillgängligt och tekniskt rigoröst. Paletten domineras av varma, jordnära toner, som bidrar till att förena kompositionen och upprätthålla en känsla av historisk distans. Detta verk är ett representativt exempel på konstnärens tidiga karriär, och visar hans övergång från akademiska studier till utvecklingen av en distinkt, observant stil som senare skulle definiera den danska guldåldern.