Ett banbrytande verk från Sacchi-serien, med sönderriven säckväv och djärv röd färg, som representerar den italienska Art Informel-rörelsen efter kriget.

Alberto Burri, som var läkare till professionen, påbörjade sin konstnärliga bana som krigsfånge i Texas under andra världskriget. Hans praktik avvisade måleriets traditionella begränsningar och valde istället att använda kasserade, anspråkslösa material. Sacking and Red är ett representativt exempel på hans Sacchi-serie, som använde sönderrivna, väderbitna säckvävssäckar som primärt medium. Kompositionen bygger på spänningen mellan säckvävens grova, organiska struktur och den platta, syntetiska appliceringen av röd färg. Burri behandlade tyget som ett skulpturalt element, genom att sy, riva och skikta materialet för att skapa en fysisk topografi på ytan. Säckvävens mörka, fransiga kanter kontrasterar mot den expansiva, mättade röda bakgrunden, som fungerar som ett tomrum eller ett färgfält. Genom att införliva industriavfall och rester av vardagslivet rörde sig Burri bort från 1900-talets tidiga figurativa traditioner. Detta verk speglar det efterkrigstida Europas sökande efter ett nytt visuellt språk, ett som kunde hantera periodens trauma och materiella knapphet. Säckväven, ofta fläckig eller lappad, bär på en historia av användning som förblir synlig i den slutliga kompositionen. Burri försöker inte dölja materialets förfall; han förhöjer det och tvingar betraktaren att konfrontera objektets fysiska verklighet. Sammankopplingen av den grova, fibrösa väven mot den släta, målade ytan skapar en dialog mellan det taktila och det visuella. Det är en utforskning av materialets integritet, där konstnären fungerar som en medlare mellan det kasserade objektet och gallerirummet. Verket förblir en karg, kompromisslös studie i textur och färg, befriad från narrativ eller figurativ intention.