Ett banbrytande verk inom Dada-rörelsen, detta stycke visar en mekanisk växellåda återgiven i metallisk grön mot en texturerad ockra-bakgrund.

Francis Picabia skapade detta verk under sin vistelse i New York, en period som präglades av hans fascination för den mekaniska formen. Kompositionen visar en stor, grönskiftande växelmekanism placerad mot en texturerad, ockrafärgad bakgrund. Genom att isolera industriella komponenter från deras funktionella kontext, förvandlar Picabia maskinen till ett ämne för konstnärlig undersökning. Titeln, "Dotter född utan mor", introducerar ett konceptuellt lager till verket, vilket antyder en kritik av traditionella föreställningar om skapande och biologisk reproduktion. Detta verk tillhör en serie maskinritningar och målningar där konstnären använde tekniska diagram som grund för sin bildvärld. Precisionen i de mekaniska delarna kontrasterar mot den måleriska, nästan väderbitna kvaliteten i bakgrunden. Denna juxtaposition reflekterar det bredare dadaistiska intresset för att undergräva industrialismens rationalism. Istället för att fira tekniska framsteg presenterar verket maskinen som en absurd eller gåtfull entitet. Växelsystemets rena linjer är återgivna med en avsiktlig planhet, vilket tar bort det djup som vanligtvis associeras med figurativt måleri. Picabias tillvägagångssätt här avvisar de emotionella eller subjektiva kvaliteter som ofta finns i tidig nittonhundratalskonst. Istället anammar han ingenjörshandböckernas visuella språk för att utforska teman som ironi och distans. Det metalliska gröna pigmentet utgör ett skarpt visuellt ankare som drar ögat till den komplexa geometrin i den centrala apparaten. Detta verk förblir ett representativt exempel på konstnärens övergång från sina tidigare experiment med kubismen mot den anti-konsthållning som skulle definiera hans engagemang i Dada-rörelsen. Det inbjuder betraktaren att fundera över förhållandet mellan mänsklig uppfinning och objektets autonomi.