En kraftfull skildring av korsfästelsen från Isenheim-altaruppsatsen, känd för sin råa känslomässiga intensitet och skarpa, uttrycksfulla realism.

Detta verk är en centralpanel från Isenheim-altaruppsatsen, ursprungligen beställd för sjukhuskapellet i klostret St. Anthony i Isenheim. Matthias Grünewald använder en karg, kompromisslös realism för att skildra Kristi lidande. Kroppen är märkt av händelsens fysiska trauma, med hudtoner återgivna i sjukligt grönaktiga nyanser och händerna förvridna i ångest. Korset verkar själv sjunka under figurens vikt, vilket ger kompositionen en känsla av fysisk ansträngning.

Till vänster stöds Jungfru Maria av Johannes evangelisten, medan Maria Magdalena knäböjer i bön vid korsets fot. Till höger pekar Johannes Döparen mot den centrala figuren, åtföljd av den latinska inskriptionen, "Han måste växa, men jag måste minska." Figurerna är draperade i tunga, voluminösa kläder som kontrasterar mot Kristi utmärglade form. Bakgrunden är ett mörkt, ödsligt tomrum, vilket isolerar scenen från någon jordisk miljö och fokuserar betraktaren på ögonblickets teologiska allvar.

Grünewald avviker från de balanserade, harmoniska ideal som ofta förknippas med den italienska renässansen. Istället använder han uttrycksfull förvrängning och en dyster palett för att framkalla en visceral känslomässig respons. Belysningen är artificiell och dramatisk, och kastar djupa skuggor som definierar muskulaturen och veckens veck. Detta verk förblir ett av de mest igenkännbara exemplen på tysk religiös konst från tidigt 1500-tal, vilket visar konstnärens förmåga att kombinera teknisk precision med intensiv psykologisk djup. Verket var avsett för en sjukhusmiljö, där dess skildring av fysisk smärta var tänkt att ge tröst åt dem som lider av ergotism och andra åkommor under perioden.