Var du kan se Chris Ofili

Verk av Chris Ofili finns i många offentliga samlingar, däribland Tate Modern i London, Museum of Modern Art i New York och Studio Museum in Harlem. Ofili föddes i Manchester i England 1968. Han studerade vid Tameside College of Technology och därefter vid Chelsea School of Art mellan 1988 och 1991. År 1993 tog han en Master of Arts-examen vid Royal College of Art. Verken väckte större uppmärksamhet i slutet av 1990-talet, då han vann Turner Prize 1998. Ofili representerade Storbritannien vid den 50:e Venedigbiennalen 2003. Tate Britain ordnade en stor retrospektiv 2010, som senare visades på museer i Europa och USA. 2017 hade Ofili en separatutställning, ”Poolside Magic”, på National Gallery i London. Han bor och arbetar för närvarande i Trinidad.

Chris Ofilis tryck finns, liksom hos många konstnärer, som antingen öppna eller begränsade upplagor. Antalet tryck i en upplaga bestäms av konstnären, inte av tekniska begränsningar hos träblocket eller annat material som används för att skapa trycket. Ett enda träblock kan producera ett stort antal tryck om det sköts rätt; Thomas Bewicks trägravyr av Newcastle trycktes till exempel 900 000 gånger. Uppgifter om upplagan skrivs med blyerts i den nedre marginalen på trycket, med trycknumret och upplagenumret. Titeln står i mitten och konstnärens signatur till höger. Dessa konventioner är informella men respekteras allmänt bland grafiker. Påståenden och produktbeskrivningar omfattas av Trade Descriptions Act 1968, avsnitt 2, som kräver sanningsenliga beskrivningar av verket. Professional Art Dealers Association of Canada (PADAC) har sin egen definition av ett originaltryck: en bild som är utformad och utförd enbart som ett tryck, vanligtvis i en numrerad upplaga och signerad av konstnären.

Chris Ofili, född 1968, är en brittisk konstnär av nigerianskt ursprung vars konst utforskar teman som religion, identitet och etnicitet. Han fick uppmärksamhet på 1990-talet för sina blandteknikmålningar, som ofta innehåller material som elefantspillning, glitter och urklipp ur tidskrifter. Ofilis konst är betydelsefull eftersom den utmanar konventionella framställningar och väcker diskussion om kulturella stereotyper. *The Holy Virgin Mary* (1996) skildrar till exempel Maria på ett otraditionellt sätt, med elefantspillning och bilder ur pornografiska tidskrifter. Verket väckte stor kontrovers när det ingick i utställningen "Sensation" på Brooklyn Museum 1999, vilket ledde till debatt om offentlig finansiering av kontroversiell konst. Hans användning av material som elefantspillning, vilket han upptäckte under ett besök i Zimbabwe, gör det möjligt för honom att föra in afrikanska element i sin konst. Skiktningen av material och referenser skapar komplexa ytor som inbjuder till flera tolkningar. Genom att rikta uppmärksamheten mot stereotyper och frågor om etnisk blandning uppmuntrar Ofili betraktaren att närma sig identitetsfrågor med försiktighet och undvika förenklade tolkningar.

Chris Ofili, född 1968, använder ett brett spektrum av material i sin konst. Hans verk kombinerar ofta material som akryl, oljefärg, glitter, polyesterharts, papperskollage och kartnålar. Han är särskilt känd för att integrera elefantspillning i sina verk, både direkt på ytan och som stöd för duken. I *The Holy Virgin Mary* (1996) lagrar Ofili dessa material på linne. Han använder utklipp från pornografiska tidskrifter och placerar dem runt Madonnan, på ett sätt som anspelar på både renässanskonst och ”blaxploitation”-bildspråk. Appliceringen av klarfärgade pigment i pärlliknande prickar är inspirerad av forntida grottmålningar från Zimbabwe. Ofilis materialval är experimentellt. Han använder akrylfärg, som blev allmänt tillgänglig på 1980-talet, som ersättning för bladguld, vilket för tankarna till medeltida ikoner. Skiktningen av material och färg i hans verk har jämförts med de skiktade kompositionerna i hiphopmusik.

Det är svårt att peka ut specifika personer som direkt influerades av Chris Ofili. Vi kan dock analysera Ofilis genomslag och konstnärliga förhållningssätt. Ofili, född 1968, är en brittisk konstnär av nigerianskt ursprung. Hans konstnärskap utforskar ofta teman kring religion och kulturell identitet. Han är känd för blandteknikverk, som *The Holy Virgin Mary* (1996), som kombinerar färg, collage, glitter, hartser, kartnålar och elefantspillning på linne. Verket väckte stor kontrovers när det ställdes ut på Brooklyn Museum 1999. Ofilis konst innehåller material och bildspråk kopplade till hans bakgrund. Hans användning av okonventionella material, som elefantspillning, och hans lagring av olika element kan ha uppmuntrat andra konstnärer att experimentera med liknande tekniker och att utmana traditionella skildringar inom religiösa sammanhang. Hans konstnärskap berör stereotyper och frågor om etnisk blandning.

Chris Ofili, född 1968, hämtar inspiration från en rad influenser som syns i hans mångsidiga konstnärliga praktik. Hans verk utforskar ofta teman kring religion och rasidentitet, tolkade utifrån hans perspektiv som brittiskfödd katolik med nigerianskt ursprung. Man kan se inspiration från antika zimbabwiska grottmålningar i Ofilis sätt att applicera klart färgade pigment i flera lager av pärlliknande prickar. Hans verk, som *The Holy Virgin Mary* (1996), anspelar på hans afrikanska arv genom att inkorporera elefantspillning. Detta gjorde det möjligt för Ofili att bokstavligen väva in Afrika i sitt verk. Ofilis experimentella förhållningssätt till material, tekniker och processer syns tydligt i hans blandteknikverk. Han kombinerar papperskollage, akrylfärg, oljefärg, glitter, polyesterharts, kartnålar och elefantspillning på linne. De glittrande strålarna i *The Holy Virgin Mary* har jämförts med dem i Masaccios målningar, om än med vad som har kallats tillagd ”gangsta bling”. I *The Holy Virgin Mary* gör Ofili medvetna referenser till stereotyper om svart kultur.

Chris Ofili är en brittisk konstnär, mest känd för sina målningar som förenar popkonst, abstraktion och hans nigerianska arv. Även om han skapat ett omfattande konstnärskap i skilda medier är han kanske mest uppmärksammad för sin målning från 1996, *The Holy Virgin Mary*. Verket väckte stor uppmärksamhet och kontrovers på grund av användningen av elefantspillning och collagerade bilder från pornografiska tidskrifter. Målningen föreställer en gestalt som liknar en svart madonna. Den blev en tändande gnista i 1990-talets sena kulturkrig när den ingick i utställningen *Sensation* på Brooklyn Museum 1999. Dåvarande borgmästaren i New York City, Rudolph Giuliani, kritiserade offentligt verket och försökte hålla inne bidrag till museet. Trots kontroversen förblir *The Holy Virgin Mary* ett av Ofilis mest omdiskuterade och betydelsefulla verk, och ett omtalat exempel på samtida brittisk konst.

Chris Ofili förknippas med Young British Artists (YBAs). Gruppen blev känd efter att Damien Hirst organiserat utställningen Freeze i London. Den utmärkte sig genom en öppen inställning till konst och tålighet inför presskritik. YBAs använde ofta upphittade föremål och ”låg” populärkultur. De var beredda att chockera publiken. Många kritiker ansåg att konsten saknade uppenbar teknisk skicklighet. Trots det blev gruppen kommersiellt framgångsrik. Ofili använder ofta ovanliga material, bland annat collage, glitter och elefantspillning. Verken utforskar ofta hans nigerianska arv och religion. Ett av hans mest omdiskuterade verk, The Holy Virgin Mary (1996), väckte starka reaktioner genom sin okonventionella framställning av Jungfru Maria. Verket visades på utställningen Sensation på Brooklyn Museum 1999.