Louis Renard

Louis Renard är känd för att ha skrivit Poissons, Ecrevisses et Crabes (1719). Boken innehöll handkolorerade bilder av marint liv och var ett av Europas tidigaste försök att katalogisera marina arter i Indo-Stillahavsområdet.

Louis Renard är främst känd för sin naturhistoriska publikation *Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes* (fiskar, kräftor och krabbor i olika färger och med märkliga former, funna kring Moluckerna och längs de södra ländernas kuster). Boken om naturhistoria utkom första gången i Amsterdam 1718 eller 1719. En andra upplaga följde 1754. Den innehåller beskrivningar och bilder av hundratals fiskar och havsdjur från Ostindien; många av dem är fantasifulla. Renard uppgav att han byggde bilderna på andras arbeten, däribland Samuel Fallours. Fallours var konstnär anställd av Nederländska ostindiska kompaniet. Vissa forskare menar att många bilder har ändrats eller hittats på och att Renards verk inte är helt tillförlitligt som vetenskapligt dokument. Boken blev populär tack vare sina färgstarka illustrationer och allmänhetens fascination för det exotiska. Den ger en inblick i hur européer i början av 1700-talet såg på naturen. Exemplar finns i flera samlingar, bland annat på Natural History Museum i London.

Louis Renard var förläggare och bokhandlare i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Han är främst känd för sina naturhistoriska böcker, särskilt om fiskar och annat marint liv. För att förstå Renards tryck är det bra att känna till olika trycktekniker. Originalgrafik, som träsnitt och gravyrer, framställs för hand genom att konstnären skapar bilden direkt på plåten. Offsettryck, även kallade affischer, framställs med fotokemiska metoder. Giclée är bläckstråletryck för konst och blir allt vanligare. Tryck görs ofta i begränsade upplagor och numreras, exempelvis 35/100, vilket anger exemplarets plats i hela upplagan. Konstnären signerar och numrerar ofta trycken med blyerts. Vissa gör även konstnärsexemplar, märkta AP efter numret. Upplageuppgiften brukar stå i tryckets nedre vänstra marginal, titeln i mitten och signaturen till höger. Även om dessa konventioner inte är lagstadgade följs de allmänt inom grafiken.

Louis Renard verkade under en tid då de konstnärliga stilarna i Frankrike förändrades kraftigt. Efter renässansen rörde sig fransk konst mot barocken, i takt med att kungarikets makt växte. Utvecklingen nådde sin höjdpunkt under Louis XIV:s långa regeringstid, då kungen utövade stort inflytande över konsten. I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet växte rokokon fram, delvis som en reaktion mot den mer formella Grand Manner-stilen förknippad med Louis XIV. Rokokon förknippas särskilt med Louis XV:s regeringstid (1715–1774). Den började som inredningsstil och kännetecknas av asymmetri och dekorativ formbehandling. Louis XV beställde många verk, särskilt med jaktmotiv, och övervakade också etableringen av porslinsmanufakturer. Särskilt konsthantverket blomstrade under hans regering.

Louis Renard (omkring 1678–1746) var bokhandlare, förläggare och naturhistorisk illustratör verksam i Amsterdam och London. Han är främst känd för den rikt illustrerade fiskboken ”Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes” (1718–1719). Renard var inte själv konstnär. Han anlitade konstnärer och kolorerare för att skapa bilderna. Originalen var akvareller på vellum. Gravörerna som överförde bilderna till tryckplåtar är till största delen okända; vissa källor nämner Peter Sluyter och Abraham Bloteling. Trycken handkolorerades sedan med akvarell. Första upplagan uppgav att den visade fiskar från Moluckerna (Kryddöarna) och Australien. Många exemplar byggde dock på andra konstnärers arbeten, bland annat Samuel Fallours, och några var helt påhittade. Boken uppskattas mer för sina dekorativa kvaliteter än sin vetenskapliga noggrannhet. Senare upplagor fick rättelser och fler planscher.

Louis Renard (cirka 1678–1746) var en fransk-nederländsk förläggare, bokhandlare och konsthandlare verksam i Amsterdam. Det finns få uppgifter om hans konstutbildning, men han är främst känd för sina naturhistoriska böcker, särskilt verk om marint liv. Renards viktigaste bok är Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes (Fiskar, kräftor och krabbor i olika färger och märkliga former, som finns kring Moluckerna och vid de sydliga ländernas kuster). Boken publicerades 1718–1719 och innehöll bilder av fiskar och kräftdjur från Ostindien. Många byggde på teckningar av Samuel Fallours, en konstnär anställd av Nederländska Ostindiska kompaniet. Historiker och zoologer har diskuterat hur tillförlitlig Renards bok är. Vissa bilder visar verkliga arter, medan andra tycks vara fantasifulla eller bygga på andrahandsuppgifter. Trots frågetecknen kring dess vetenskapliga värde är Poissons, Ecrevisses et Crabes fortfarande ett visuellt slående och historiskt viktigt verk som ger inblick i Europas tidiga föreställningar om naturen.

Louis Renard (omkring 1678/1679–1746) föddes i Berlin och arbetade som förläggare, bokhandlare och spion i Nederländerna. Det finns få uppgifter om hans tidiga liv. Han blev nederländsk medborgare 1715. Han är främst känd för den rikt illustrerade boken ”Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes” (Fiskar, kräftor och krabbor i olika färger och märkliga former, funna kring Moluckerna och vid de södra ländernas kuster). Boken, utgiven 1718 och 1719, påstod sig skildra Ostindiens marina liv. Den byggde på teckningar av Samuel Fallours, anställd av Nederländska Ostindiska kompaniet. Många djur var dock fantasifulla, och boken uppskattas numera mer för sina konstnärliga kvaliteter och sin historiska kontext än för vetenskaplig exakthet. Renard arbetade som nederländsk agent i London 1719–1730 och samlade underrättelser. Senare återvände han till Amsterdam, där han dog 1746.

Det är svårt att säga exakt var man kan se verk av Louis Renard. Många gallerier och museer har dock tryck och teckningar i sina samlingar, däribland verk av honom. Här är några platser att börja söka på: Art Gallery of New South Wales i Sydney; Musées Royaux des Beaux-Arts de Belgique i Bryssel; Kunsthistorisches Museum i Wien; Koninklijk Museum voor Schone Kunsten i Antwerpen; Art Gallery of Ontario i Toronto; Narodni Galerie i Prag; Skagens Museum i Skagen; Musée National Fernand Léger i Biot; Musée Condé i Chantilly; Musée d’Unterlinden i Colmar; Château de Fontainebleau; Musée Fabre i Montpellier; Musée des Beaux-Arts i Nantes; Bibliothèque Nationale i Paris; Centre National des Arts Plastiques i Paris; Musée Bourdelle i Paris; Musée d’Art Moderne de la Ville de Paris; Musée de l’Orangerie i Paris; Musée d’Orsay i Paris; Musée du Louvre i Paris; Musée Marmottan Monet i Paris; Musée National Auguste Rodin i Paris; Musée National d’Art Moderne i Paris; Musée des Beaux-Arts i Quimper; Musée des Beaux-Arts i Rouen; Musée Départemental du Prieuré i Saint-Germain-en-Laye; Musée National du Château de Versailles; Neue Nationalgalerie i Berlin; Schloss Charlottenburg i Berlin; Ludwig Roselius Sammlung i Bremen; Wallraf-Richartz Museum i Köln; Staatliche Kunstsammlungen i Dresden; Wilhelm-Lehmbruck Museum i Duisburg; Städelsches Kunstinstitut i Frankfurt; Hamburger Kunsthalle; Staatliche Kunstsammlungen Kassel; Stiftung Schlösser und Gärten Potsdam-Sanssouci i Potsdam; Staatsgalerie Stuttgart; Kunsthalle Tübingen; Basilica di San Francesco i Assisi; Pinacoteca Nazionale i Bologna.

Louis Renard (omkring 1678–1746) var bokhandlare, förläggare och spion, känd för sitt arbete inom iktyologin, läran om fiskar. Han föddes i Frankrike, men uppgifterna om familjen är osäkra. Källor anger antingen Saint-Clément eller Charlieu i Loireområdet som födelseort. Föräldrarna var hugenotter, franska protestanter. När Ediktet i Nantes, som hade garanterat protestanter religionsfrihet, upphävdes 1686 flydde familjen till Nederländerna. De var en del av den större hugenottdiasporan, då många protestanter lämnade Frankrike på grund av förföljelse. Renard etablerade sig som bokhandlare och förläggare i Amsterdam. Senare blev han spion åt England och samlade uppgifter om franska flottans verksamhet. Hans bok med fiskillustrationer, ”Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes” (1718–1719), bidrog till hans ryktbarhet.

Det finns få uppgifter om Louis Renards inflytande på andra konstnärer. Vissa samband kan dock ses mellan Renards konstnärsperiod och de bredare strömningarna under hans tid. Han levde under en tid av betydande konstnärlig förändring, då rörelser som fauvismen växte sig starkare. Fauvismen, med sina intensiva färger och kraftfulla penseldrag, påverkade konstnärer som Henri Le Fauconnier. Le Fauconnier tillhörde inte Matisse närmaste krets, men tog till sig fauvistiska idéer. I hans verk, särskilt färgbruket och det uttrycksfulla penselarbetet, märks fauvismens påverkan. Senare närmade han sig kubismen och expressionismen, vilket visar hur konstnärer tog in och omformade fauvistiska principer. Hans verk påverkade i sin tur konstnärer som Marc Chagall, Marcel Gromaire, Nadezhda Udaltsova och Liubov Popova, som studerade för honom vid Académie de la Palette. Det är därför svårt att fastställa ett direkt inflytande, men Renards anknytning till fauvismen placerar honom i ett konstnärsnätverk som påverkade senare generationer.

Louis Renard hämtade inspiration från äldre mästares verk. När Renoir kopierade konst på Louvren beundrade han målningar av Rubens, Fragonard, Boucher, Delacroix och Watteau. Han uppskattade de yppiga kvinnogestalterna i Rubens verk. Han tilltalades också av glädjen i Fragonards och Bouchers målningar, liksom av Delacroix skildringar av orientaliska kvinnor och Watteaus Pierrot i naturlig storlek. Även miljön i Paris påverkade Renoir. Som barn bodde han nära Louvren, som då hade blivit museum, och tillbringade timmar i salarna. Han beundrade också Fontaine des Innocents, särskilt Jean Goujons basreliefer. Renoir tyckte att Goujons skulpturer hade en fängslande kvalitet. Han besökte även kyrkan Saint-Eustache och imponerades av blandningen av gotisk och klassisk stil. Dessa tidiga erfarenheter bidrog till hans uppskattning av asymmetri och oregelbundenhet i konsten.

Louis Renard (född omkring 1678) var bokhandlare, förläggare och naturhistorisk illustratör verksam i Amsterdam. Han är främst känd för ”Poissons, Ecrevisses et Crabes, de diverses couleurs et figures extraordinaires, que l’on trouve autour des Isles Moluques, et sur les côtes des Terres Australes” (1718–1719), en naturhistorisk bok om fiskar och kräftdjur. En andra upplaga gavs ut 1754. Verket är betydelsefullt som exempel på tidigmodern naturhistorisk illustration och speglar det växande intresset för naturen och avlägsna länder. Skildringarna av marint liv från Moluckerna och Australien gav européer en inblick i tidigare okända arter. Senare forskare har ifrågasatt bildernas exakthet: en del verkar bygga på andrahandsuppgifter eller äldre, mindre precisa teckningar snarare än egna iakttagelser. Trots detta är boken ett värdefullt historiskt dokument om mötet mellan vetenskaplig undersökning, konstnärlig gestaltning och kommersiell förlagsverksamhet på 1700-talet. Den visar också tidiga europeiska föreställningar om den biologiska mångfalden i Ostindien och Australien.