Eugeniusz Eibisch

Eugeniusz Eibisch är känd för att ha målat porträtt, stilleben och landskap.

Eugeniusz Eibisch (1896–1987) var en polsk målare, kolorist och professor i konst. Under sin långa karriär skapade han många målningar, tryck och teckningar, men inget enskilt verk betraktas allmänt som hans ”mest berömda”. Hans målningar föreställer ofta stilleben, porträtt och nakenbilder. Han är känd för sin färganvändning, ett arv från tiden i Paris. Under karriären rörde sig Eibisch mellan Polen och Frankrike. Han studerade vid Konstakademien i Kraków innan han reste till Paris 1924. Där mötte han strömningar inom det moderna måleriet. Han återvände till Kraków 1937 för att undervisa vid akademien. Efter andra världskriget undervisade han vid Konstakademien i Warszawa. Han var också professor och rektor vid Konstakademien i Kraków. Eftersom hans konstnärliga produktion var varierad och han verkade i både Polen och Frankrike är det svårt att peka ut ett verk som överträffar alla andra.

Eugeniusz Eibisch (1896–1987) var en polsk konstnär som arbetade med måleri, teckning och grafik. Efter 1945 ökade efterfrågan på affischer i Polen, vilket av ekonomiska skäl fick många konstnärer, däribland målare och grafiker, att börja formge affischer. De förde med sig sina personliga konstnärliga uttryck. Tidens polska konstskolor lade lika stor vikt vid måleri, teckning och formgivning för affischstudenter. Studenterna förväntades öva på alla grafiska tekniker. Tryckerierna var dock ofta dåligt utrustade och tillgången till modern teknik begränsad. Därför inriktade sig konstnärer på traditionella grafiska metoder och sökte förnya dem. På 1970-talet blev det vanligare att signera affischer, när konstnärer ville uttrycka sin individualitet. Sambandet mellan grafik och grafisk formgivning blev allt närmare. Linoleumsnitt, serigrafi och fot offset användes inom båda områdena. Nära vänskap och ömsesidigt inflytande mellan konstnärer blev vanligt.

Eugeniusz Eibischs karriär placerar honom i en komplex period av konstnärlig omvandling. I slutet av 1800-talet växte modernismen fram, ett synsätt där konstnärer försökte fånga sin tids känslor genom att kritiskt granska själva konsten. Modernism är ett brett begrepp som rymmer flera rörelser, däribland impressionism, postimpressionism och symbolism. Impressionismen, som vissa forskare spårar till romersk konst, följdes av en reaktion som en del liknat vid bysantinism. Reaktionen innebar ett avsiktligt skifte i de representativa paradigmen. Paul Cezannes verk förknippas till exempel med både symbolism och impressionism. Vissa kritiker menar att Cezannes genialitet var omedveten. Hans konst har tolkats på många olika sätt. Samspelet mellan Cezanne och hans kritiker belyser modernismens allmänna problematik. Modernismen rymmer en dialektik mellan teknik och originalitet.

Det är svårt att ge en fullständig bild av Eugeniusz Eibischs tekniker, men analys av närliggande arbetssätt kan ge viss kunskap. Glaskonstnärer använder ibland sandblästring. Då appliceras schabloner på överfångsglas, det vill säga opakt glas täckt av en tunn hinna i en annan färg. Därefter blästras sand mot glaset och slipar fram en relief på de områden som inte täcks. Med två schablonsnitt och två blästringar kan detta skapa grå toner på en svart yta. Glasmålarfärger kan också appliceras och fixeras genom bränning i ugn. Inom måleriet kan teknisk analys kombinera optisk mikroskopi, mikro­kemiska tester och emissionsspektrometri för att analysera pigment. Bindemedel kan undersökas med tunnskiktskromatografi, infraröd spektroskopi och mikro­kemiska tester.

Eugeniusz Eibisch föddes i Biala i Polen den 15 augusti 1900. Han dog 1987, 87 år gammal. År 1913 flyttade Eibisch till USA och bosatte sig i New York. Han gick i offentliga skolor och tog en teckningskurs på Stuyvesant High School. Mellan 1920 och 1923 studerade han engelska vid Columbia University i New York. Under denna tid inledde han en relation med Lee Gatch. Sommaren 1923 tillbringade han sin första av många somrar i Provincetown i Massachusetts. Från 1923 till 1925 studerade han vid National Academy of Design i New York för Ivan D. Olinsky och Charles Hawthorne. År 1924 studerade han för Ross Moffett i Provincetown, som introducerade honom för Karl Knaths. Mellan 1935 och 1941 arbetade Eibisch vid stafflimåleriavdelningen inom WPA Federal Art Project i New York. Han blev amerikansk medborgare 1928.

Eugeniusz Eibischs verk finns på flera platser. I USA har bland andra Los Angeles County Museum of Art (LACMA) och Metropolitan Museum of Art i New York verk av honom. De finns också på Minneapolis Institute of Arts, Museum of Modern Art i New York, Charles Hosmer Morse Museum of American Art i Winter Park i Florida, Virginia Museum of Fine Arts i Richmond och Wolfsonian vid Florida International University i Miami Beach. I Storbritannien finns verk på Brighton Museum & Art Gallery, Manchester Art Gallery och Victoria & Albert Museum i London. Även National Museums of Scotland, Royal Museum i Edinburgh, har verk. Andra europeiska museer är Neue Galerie am Landesmuseum Joanneum i Graz i Österrike och Narodni Galerie i Prag.

Eugeniusz Eibisch kom från Polen. Den polska adeln, szlachta, utvecklade en särpräglad kultur som kallades sarmatism. Traditionen byggde på en konstruerad mytologi där szlachta framställdes som ättlingar till iranska krigare och därmed skildes från resten av den polska befolkningen. Den sarmatiska ideologin omfattade orientaliska kläder, såsom asiatiskt präglade plagg med slitsärmar eller pälskant, burna över långärmade tunikor. Böjda polska sablar i österländsk stil ingick också. Under 1600-talet kom denna blandning av turkiska och asiatiska källor att betraktas som en nationaldräkt, särskilt bland officerare och vid kungliga ceremonier. Under slaget vid Wien 1683 beordrade kung Jan III Sobieski till och med polska soldater att bära kokarder av halm, så att deras europeiska allierade skulle känna igen dem och inte ta dem för turkar.

Det är svårt att direkt identifiera konstnärer som påverkades av Eugeniusz Eibisch. Expressionismen, den bredare rörelse han tillhörde, fick internationell spridning. Polsk expressionism påverkades till exempel av tysk kultur och hade gemensamma drag med William Blake, Dostoevsky och vissa polska romantiker. Stanislaw Przybyszewski, Jan Kasprowicz och Waclaw Berent var pionjärer inom polsk expressionism. Expressionismens betoning på subjektivitet och kreativitet kännetecknar romantiskt modernistiska strömningar. Rörelsens livslängd sträcker sig bortom den ”expressionistiska dekaden”; dess metoder och stilgrepp har överlevt och utvecklats. Expressionistisk poesi lämnade spår i prosodin i många litteraturer, och dess dramaturgi och sceniska tekniker påverkar fortfarande moderna författare. Walter Gropius förde in kubistiskt rumstänkande i arkitekturen och påverkade Oskar Schlemmer och László Moholy-Nagy. Arnold Schönbergs och Béla Bartóks musik klingade samman med expressionistisk musik och påverkade modern komposition.

Eugeniusz Eibisch (1896–1987) var en polsk målare känd för sitt koloristiska uttryck. Hans konstnärliga utveckling präglades av flera personer och rörelser. Tidigt i karriären tog Eibisch intryck av polska konstnärer. En viktig förebild var Józef Pankiewicz, en ledande gestalt inom polsk impressionism och professor vid Konstakademien i Kraków, där Eibisch studerade. Pankiewicz lärde sina studenter att uppskatta färg och ljus. Även fransk postimpressionism bidrog till Eibischs konstnärliga utveckling. Pierre Bonnards och Paul Cézannes målningar visade hur färg kunde användas uttrycksfullt snarare än återgivande. De bidrog till att Eibisch började använda färg mer subjektivt och känslomässigt. Senare blev Eibisch själv en inflytelserik lärare. Han ledde måleriavdelningen vid Konstakademien i Kraków från 1945 till 1969.

Eugeniusz Eibisch (1896–1987) var en polsk målare, kolorist och pedagog. Han är känd för sina stilleben och figurativa målningar, ofta i en postimpressionistisk stil. Eibisch föddes i Lubaczów och studerade vid Konstakademien i Kraków för Józef Pankiewicz, en ledande företrädare för polsk kolorism. Kolorismen, som fick genomslag i Polen under mellankrigstiden, betonade färg och ljus som medel för att skapa stämning och känsla i måleriet. Eibischs verk speglar denna betoning genom harmoniska färgrelationer. Efter studierna reste han till Paris, där han påverkades ytterligare av fransk modernism. Senare återvände han till Polen och blev professor vid Konstakademien i Kraków, där han undervisade i många år. Som lärare påverkade han flera generationer polska målare. Hans verk finns i museisamlingar runt om i Polen.

Eugeniusz Eibisch (1896–1987) var en polsk målare och kolorist. Han är ihågkommen för sina bidrag till 1900-talets polska konst, särskilt sin utforskning av färg och form. Vissa kritiker har ifrågasatt den långsiktiga konstnärliga betydelsen av modern konst, men Eibischs fokus på måleriska kvaliteter snarare än samhällskonflikt eller skandal skiljer honom från andra. En del menar att modern konst betonar konstnärens personlighet och program på bekostnad av teckningsskicklighet, chiaroscuro och färgsättning. Eibisch höll dock fast vid dessa traditionella konstnärliga värden. Hans verk står för ett särskilt förhållningssätt som värdesatte konstnärlig skicklighet och en omsorgsfull återgivning av verkligheten. Det skiljer sig från konst som bara uttrycker konstnärens personlighet eller innebär förnyelse utan att förverkligas på duken. I en tid då vissa konstnärer sålde intyg om förnyelse i stället för målningar höll Eibisch fast vid måleriet som en konkret verksamhet.