Elihu Vedder

Elihu Vedder är mest känd för sina illustrationer till Edward FitzGeralds översättning av Rubaiyat of Omar Khayyam. Bilderna förvandlade dikten till en visuell resa genom kosmisk symbolism och naturens symbolik. Illustrationerna publicerades 1884.

Det är svårt att utse Elihu Vedders enskilt mest berömda verk. Han var en produktiv konstnär som arbetade i flera medier, däribland måleri, illustration och poesi. Inget enskilt verk överskuggar hela hans produktion, men några är särskilt välkända. Hans illustrationsserie till Edward FitzGeralds översättning av *The Rubaiyat of Omar Khayyam* (1884) fick stor uppmärksamhet. Dessa illustrationer nämns ofta som några av hans mest igenkännliga och inflytelserika verk. Andra betydande verk av Vedder är *The Questioner of the Sphinx* (1863), en målning som utforskar teman om mystik och sökandet efter kunskap, samt *Memory* (1870), som väcker tankar om inåtblickande. Vedders konstnärliga stil innehöll ofta symbolism och mytologiska inslag, vilket skilde honom från många samtida konstnärer.

Elihu Vedder (1836-1923) var en amerikansk symbolistisk målare, bokillustratör och poet, mest känd för sina allegoriska och ofta mystiska verk. Även om han främst ägnade sig åt måleri gjorde han också ett antal grafiska blad, huvudsakligen etsningar och fotogravyrer. Vedders grafiska blad hör ofta samman med hans större konstprojekt. Han skapade exempelvis blad kopplade till sin illustrerade utgåva av Omar Khayyáms *Rubáiyát*, som publicerades 1884. Dessa bilder, med flödande linjer och suggestiva gestalter, blev mycket populära och bidrog till att etablera Vedders rykte. Vissa av hans grafiska blad är reproduktiva, vilket innebär att de bygger på hans målningar. Andra verkar vara självständiga kompositioner. Hans grafiska stil återspeglade ofta målningarnas teman och utforskade idéer om andlighet, dödlighet och förhållandet mellan människan och naturen. Vedder använde tekniker som möjliggjorde mjuka tonövergångar och en drömlik atmosfär. Han bearbetade ljus och skugga för att skapa dramatiska effekter. Hans grafiska blad erbjuder ett mer tillgängligt sätt att möta hans symboliska bildspråk.

Elihu Vedder förknippas med symbolismen, en konstnärlig och litterär rörelse som växte fram i Europa, särskilt Frankrike, från 1880-talet till början av 1900-talet. Symbolismen var en reaktion mot naturalism, realism och impressionism. Den föredrog den rena tankens värld och utforskade det omedvetnas gränser. Symbolistiska konstnärer hämtade inspiration från mytologin och ville överskrida den rationella och synliga världen. Symbolismen inom bildkonsten ses som en återspegling av den bredare litterära och intellektuella rörelsen. Symbolistiska idéer fanns under postimpressionismens tid och märks i verk av målare med olika stilar. Tidigare influenser på symbolismen var Francisco Goya, William Blake, Henry Fuseli, den tyska romantiken och Pre-Raphaelite Brotherhood. Andra konstnärer som förknippas med symbolismen är Gustave Moreau, Odilon Redon, Fernand Khnopff, Félicien Rops, Edward Burne-Jones, Dante Gabriel Rossetti och Jan Toorop.

Elihu Vedder var verksam under en period av experiment med målerimedier och tekniker. Vissa konstnärer förenade fotografi och måleri. Under slutet av 1800-talet gjorde bättre fototeknik det lättare att använda fotografiet i konstnärligt arbete. M. L. Winter i Wien framställde exempelvis förstorade fotografier på linne i stor skala från 1877. Snabbare bromidemulsioner minskade också behovet av fotografiska specialister. Olja användes ofta för målning på fotografier, men även andra material föreslogs. En artikel i *Scientific American* 1894 rekommenderade genomskinliga och täckande färger framställda genom blandning av torra pulverpigment med filtrerat albumin, ammoniumkarbonat, glycerin, flytande ammoniak och vatten. En annan artikel noterade anilinfärgämnen lösta i alkohol och applicerade på baksidan. Olja, akvarell och pastell användes också över en förberedande grund av gelatin för olja eller schellack för akvarell och pastell. En artikel i *Scientific American Supplement* 1919 föreslog vaxbaserade medier.

Elihu Vedder var en amerikansk konstnär som förknippas med symbolismen. Symbolismen uppstod i Europa i slutet av 1800-talet och innebar ett avståndstagande från naturalismen och en betoning av subjektiva känslor, mystik och symboliskt bildspråk. Symbolistiska konstnärer hämtade ofta inspiration från litteratur, mytologi och religion och sökte uttrycka abstrakta idéer och psykologiska tillstånd genom visuella former. Som poeten Georges Vanor skrev: ”Symboler har sina rötter i de zoroastriska prästernas läror. De föreställde sig världen som ett ägg som innehöll goda och onda krafter.” Vedder utforskade dessa teman i sina målningar, illustrationer och skrifter. Symbolistiska målare ville finna en symbol i berättelser och genom den avslöja en idé. De tyska romantikerna var mycket skickliga på att finna berättelser för litteratur och måleri. De hämtade dem från naturen och studerade olika länders sagor och myter i sökandet efter de mest koncentrerade symbolerna.

Elihu Vedder var en amerikansk symbolistisk målare, bokillustratör och poet, mest känd för sina visionära målningar. Han föddes i New York City den 26 februari 1836. Vedder tillbringade mycket av sitt yrkesliv i Italien. Han besökte Italien första gången 1853. Han återvände till Florens 1860 och bodde där i flera år. Rom blev hans permanenta hem från 1867, även om han ofta reste tillbaka till USA. Hans ateljé blev en mötesplats för amerikanska konstnärer och författare som bodde utomlands. Vedders konstnärliga produktion omfattade målningar, illustrationer och skrifter. Bland hans betydande verk finns illustrationerna till Edward FitzGeralds översättning av *Rubaiyat of Omar Khayyam* (1884), som gav honom ett brett erkännande. Han gjorde också symbolistiska målningar som utforskade andlighet, mytologi och människans villkor. Vedder skrev även poesi och prosa och gav ut självbiografin *The Digressions of V* 1910. Elihu Vedder dog i Rom den 29 januari 1923, 86 år gammal.

Elihu Vedders konstverk kan ses på flera museer. I USA finns bland annat Metropolitan Museum of Art i New York, Museum of Modern Art i New York, Los Angeles County Museum of Art, Minneapolis Institute of Arts, Virginia Museum of Fine Arts i Richmond, Charles Hosmer Morse Museum of American Art i Winter Park i Florida, Wolfsonian at Florida International University i Miami Beach, National Gallery of Art i Washington, D.C. och Yale University Art Gallery i New Haven i Connecticut. I Kanada finns Vedders verk på Royal Ontario Museum i Toronto. I Storbritannien finns hans verk på Victoria & Albert Museum i London, Brighton Museum & Art Gallery, Manchester Art Gallery och National Museums of Scotland i Edinburgh.

Elihu Vedder var en amerikansk symbolistisk målare, bokillustratör och poet, mest känd för sina allegoriska verk. Han föddes i New York City den 26 februari 1836. Hans föräldrar var doktor Elihu Vedder Senior och Caroline Matilda Vedder, född Davis. Under uppväxten bodde Vedder både i New York och hos sin morfar i Schenectady i New York. Han studerade i New York under Tompkins H Matteson och sedan i Paris under François-Édouard Picot. Han tillbringade också tid i Italien, närmare bestämt i Florens, mellan 1858 och 1860. Under amerikanska inbördeskriget arbetade Vedder som tecknare för *Vanity Fair*. Efter kriget reste han åter till Paris och bosatte sig sedan i Rom 1867. Han tillbringade större delen av återstoden av livet i Italien. Vedder dog i Rom 1923 vid 87 års ålder. Han är begravd på Protestant Cemetery där.

Elihu Vedders verk påverkade senare konstnärer, men detaljerna är inte väl dokumenterade. Vedders samtida Albert Pinkham Ryder (1847-1917) skapade verk som förenade florentinska och prerafaelitiska idéer. Ryders konst visade också en begreppslig likhet med William Blake. Vedders inflytande kan ses i den amerikanska konstens bredare sammanhang, där konstnärer ofta hämtade inspiration från europeiska rörelser och akademier. Tidiga amerikanska porträttmålare som John Singleton Copley och Gilbert Stuart efterliknade sina brittiska motsvarigheter. Senare införlivade konstnärer som Fuller och Morse influenser från både München och Storbritannien. Dessa influenser märks även hos Thomas Eakins, Frank Duveneck och William Merritt Chase. Winslow Homer, som var samtida med dessa konstnärer, påverkades av Eakins. George Bellows, som kom något senare, betraktades som en efterföljare till Chase.

Även om särskilda influenser är svåra att urskilja kan Elihu Vedders konstnärliga utveckling ses mot bakgrund av 1800-talets tendenser. Vissa amerikanska konstnärer efterliknade europeiska stilar. John Singleton Copley och Gilbert Stuart kopierade exempelvis aktivt sina brittiska samtida när de målade amerikanska motiv. Benjamin West, en annan samtida konstnär, målade amerikanska historiska scener i stil med franska historiemålare som Jacques-Louis David och Jean-Auguste-Dominique Ingres. Fuller och Morse visar influenser från Münchenskolan eller britterna. Även Thomas Eakins, Frank Duveneck och William Merritt Chase visar dessa influenser. Winslow Homer påverkades av Eakins. George Bellows är en efterföljare till Chase. Albert Pinkham Ryders verk förenar florentinska idéer med prerafaelitiska eller Blake-liknande föreställningar.

Elihu Vedder (1836-1923) var en amerikansk symbolistisk målare, bokillustratör och poet, mest känd för sina allegoriska och ofta mystiska verk. Vedder tillbringade mycket av sin karriär i Italien. Hans konst uppskattas i dag för sin syntes av romantik och tidig modernism. Vedders målningar utforskade ofta andlighet, mytologi och människans villkor och återspeglade romantikens inflytande. Hans stil innehöll flödande linjer och drömlikt bildspråk. Vedders illustrationer till Edward FitzGeralds översättning av *The Rubaiyat of Omar Khayyam* (1884) är särskilt välkända. Illustrationerna bidrog till att göra dikten populär och betraktas som en höjdpunkt inom amerikansk bokillustration. Hans verk är betydelsefulla genom sitt bidrag till symbolismen i amerikansk konst och överbryggar avståndet mellan tidigare romantiska tendenser och den framväxande modernistiska estetiken. Vedders utforskande av personliga och andliga teman fortsätter att tala till dagens publik med intresse för mötet mellan konst, litteratur och filosofi.