Var du kan se Daniel Dezeuze

Daniel Dezeuzes verk har visats på många utställningar, främst i Frankrike. 1980 ingick hans konst i utställningen ”Ateliers 81” på Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris. Museet visade hans verk igen 1983 i ”True et troc, leçons de choses”. Dezeuze hade 1-mansutställningar på Galerie Farideh Cadot i Paris 1981, 1983 och 1985. En separatutställning med hans verk visades på Musée de Toulon från december 1982 till januari 1983. Verken ingick också i grupputställningar som ”French^[1] Spirit Today” 1984 (Fisher Art Gallery, University of Southern California i Los Angeles, därefter Museum of Contemporary Art i La Jolla, Kalifornien) och ”Manipulated Reality: Image and Object in New French Sculpture” 1985 (Frederick S. Wight Art Gallery, University of California i Los Angeles). Även 1985 ingick verk i ”Soyons sérieux” på Espace Lyonnais d'Art Contemporain i Lyon. Det här är några exempel; museikataloger och konstpublikationer innehåller fler utställningsuppgifter.

Daniel Dezeuze förknippas med gruppen Supports/Surfaces, franska konstnärer verksamma i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Gruppen ifrågasatte traditionella konstnärliga konventioner. Generellt betraktas tryck som original när konstnären skapar originalbilden, övervakar tryckningen och godkänner den färdiga produkten. Varje tryck i en numrerad upplaga betraktas som ett original, individuellt färgat och draget från matrisen (plåt, sten, screen eller kliché). Konstnären bestämmer upplagans storlek, och numreringen redovisar samtliga tryck (till exempel betyder 12/25 att det är tryck nummer 12 av en upplaga på 25). Definitionen av ett originaltryck kan dock vara tvetydig. Marknaden betraktar individuellt utförande som det viktigaste kriteriet för originalitet. Viss variation är acceptabel i tryck, så länge principen om originalitet upprätthålls. Många kända fotografer framkallar inte sina egna fotografier, men en signatur bekräftar att verket överensstämmer med deras idé.

Daniel Dezeuze uppmärksammades som en del av gruppen Supports/Surfaces i Frankrike under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal. Detta kollektiv ifrågasatte måleriets natur och funktion, och rörde sig bort från den traditionella duken för att utforska material som tyg, nät och enkla ramar. Dezeuzes verk är betydelsefullt eftersom det utmanar konventionella idéer om konst. Han dekonstruerar måleriet till dess grundläggande beståndsdelar och undersöker bärande struktur och yta. Hans verk består ofta av rå, ospänd duk eller enkla konstruktioner, som uppmanar betraktaren att fundera över konstverkets fysiska egenskaper. Detta förhållningssätt ansluter till bredare diskussioner om konstobjektet och dess relation till gallerirummet. Hans praktik relaterar också till konceptkonstens rörelser som ifrågasätter konstnärliga konventioner. Genom att avlägsna utsmyckning och fokusera på grundläggande former uppmanar Dezeuze till reflektion kring konstens definition och värde. Hans verk är fortsatt relevant i samtida diskussioner om minimalism, poststrukturalism och den pågående utvecklingen av konstnärliga medier.

Daniel Dezeuze förknippas med gruppen Supports/Surfaces, och hans konstnärskap innebär ofta en dekonstruktion av det traditionella måleriet. I stället för att använda duk spänd på en ram använder han ofta enkla, industriella material. Dezeuzes konstnärskap innehåller ofta inslag som träramar, nät och tyg. Dessa material kombineras ibland med enkla processer, som att vika, skrynkla eller färga. Hans metoder riktar uppmärksamheten mot materialens egna fysiska egenskaper, snarare än att skapa en illusionistisk bild. Teknik betyder för många moderna målare mer än bara en metod för utförande. Den omfattar konstnärens avsikter och ett erkännande av mediets fysiska begränsningar. Dezeuzes val speglar en önskan att röra sig bort från traditionell måleriteknik och utforska konstföremålets väsentliga beståndsdelar. Genom att använda otraditionella material och enkla processer utmanar Dezeuze konventionella föreställningar om måleri och dess konstruktion.

Daniel Dezeuze förknippas med gruppen Supports/Surfaces, verksam i Frankrike från 1969 till 1972. Denna grupp ifrågasatte måleriets natur och funktion, och rörde sig bort från det traditionella stafflimåleriet. Deras experimentella metoder inkluderade användning av otraditionella material och utforskande av dukens fysiska egenskaper. Att fastställa direkt individuellt inflytande är svårt, men Dezeuzes angreppssätt på dekonstruerat måleri och hans betoning på material fick genklang hos andra konstnärer som utforskade liknande idéer i slutet av 1900-talet. Hans verk bidrog till en bredare förskjutning inom konsten mot process- och konceptbaserade praktiker. Konstnärer förknippade med Arte Povera i Italien delade till exempel ett intresse för enkla material och ett avvisande av traditionella konstnärliga konventioner. Dezeuzes inflytande förstås därför bäst som en del av en bredare internationell rörelse som ifrågasatte de etablerade normerna för måleri och skulptur.

Det är svårt att peka ut Daniel Dezeuzes enda ”mest kända verk”. Han är mest känd som medlem av gruppen Supports/Surfaces, en grupp franska konstnärer som ifrågasatte måleriets natur i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Dezeuzes verk från denna period innebar ofta en dekonstruktion av den traditionella duken. Han skapade verk med enkla material som trä, nät och tyg. Dessa visades ofta ospända eller oinramade. Detta förhållningssätt utmanade konstens kommersialisering och ifrågasatte måleriets illusionistiska natur. Hans verk syftade till att blottlägga konstens strukturella beståndsdelar, snarare än att skapa en illusion. Senare utforskade Dezeuze andra medier, inklusive akvarell och teckning, och införlivade föreställande inslag i sin konst.

Daniel Dezeuze är förknippad med Supports/Surfaces-gruppen, som uppstod i Frankrike i slutet av 1960-talet. Denna rörelse ifrågasatte måleriets grundläggande konventioner. Genom att förkasta det traditionella staffliet dekonstruerade Supports/Surfaces-konstnärerna målningens beståndsdelar: underlaget (duken), ramen och ytan. De separerade dessa element och experimenterade med dem var för sig. Dezeuze arbetade till exempel med enkla material som träramar, nät och tyg. Gruppens verksamhet sammanföll med en period av social och politisk oro i Frankrike, däribland händelserna i maj 1968. Supports/Surfaces delade en kritisk hållning till etablerade institutioner och traditionella konstnärliga metoder. Deras verk kan ses som en form av konstnärlig och politisk aktivism, som utmanade konstens kommersialisering och varufiering. Även om gruppen var aktiv under en relativt kort tid (ungefär 1969-1972^[1]) hade den stor betydelse för utvecklingen av samtidskonsten i Frankrike och utomlands. Supports/Surfaces bidrog till en bredare omvärdering av måleriets natur och dess förhållande till det sociala och politiska sammanhanget.

Daniel Dezeuze är känd för att dekonstruera måleriet genom att undersöka dess fysiska delar var för sig. Hans böjliga trästegar från 1970-talet är några av Supports/Surfaces-rörelsens kännetecknande objekt.