Var du kan se Currier and Ives

Currier and Ives tryck kan ses på flera museer. I USA hör hit Metropolitan Museum of Art (New York), Los Angeles County Museum of Art (Kalifornien), Minneapolis Institute of Arts (Minnesota), Museum of Modern Art (New York), National Museum of American Art (Washington, D.C.), Virginia Museum of Fine Arts (Richmond), Wolfsonian vid Florida International University (Miami Beach) samt Yale University Art Gallery (New Haven). Charles Hosmer Morse Museum of American Art (Winter Park, Florida) förvarar också relevanta verk. I Kanada finns exempel på Royal Ontario Museum (Toronto). I Storbritannien, se Brighton Museum & Art Gallery, Geffrye Museum (London), Manchester Art Gallery, National Museums of Scotland (Edinburgh) samt Victoria & Albert Museum (London).

Currier and Ives var de amerikanska grafikerna Nathaniel Currier (1813-1888^[1]) och James Merritt Ives (1824-1895^[1]). Med bas i New York City från 1835 till 1907^[1] massproducerade firman billiga litografier. Dessa tryck skildrade ett brett spektrum av motiv, från historiska händelser till vardagsliv. Till en början arbetade Currier ensam. Han skapade tryck som dokumenterade nyhetshändelser, till exempel branden som förstörde New Yorks Merchant Exchange. Ives anslöt sig till företaget som bokförare 1852 och blev delägare 1857^[1]. Currier and Ives anlitade många konstnärer för att skapa originalmotiv. Dessa överfördes sedan till litografiska stenar för tryckning. Trycken handkolorerades av ett team bestående huvudsakligen av kvinnliga arbetare, vilket höll produktionskostnaderna nere. Tack vare sitt låga pris blev Currier and Ives-tryck oerhört populära bland den amerikanska allmänheten. De erbjöd en visuell dokumentation av 1800-talets Amerika och speglade populära smaker och intressen. Firmans slogan var "Prints for the People". Efter att Currier och Ives dragit sig tillbaka fortsatte deras söner att driva verksamheten, tills företaget stängde 1907.

Currier and Ives, ett grafikföretag baserat i New York City, var verksamt från 1835 till 1907^[1]. Deras tryck ger en populär skildring av 1800-talets amerikanska liv och kultur. Nathaniel Currier (1813-1888^[1]) grundade verksamheten, senare med James Merritt Ives (1824-1895^[1]) som partner. Företaget massproducerade billiga litografier, riktade till en bred publik. Trycken täckte ett brett spektrum av motiv: historiska händelser, porträtt, genrescener och sportaktiviteter. De dokumenterade de snabba förändringarna i det amerikanska samhället, bland annat expansionen västerut, industrialiseringen och urbaniseringen. Många tryck skildrar vardagslivet och ger inblickar i hemmiljöer, fritidsaktiviteter och sociala seder. Currier and Ives anlitade ett stort antal konstnärer och hantverkare för att framställa sina tryck. Även om deras verk inte alltid räknades som högkultur hade det ett betydande inflytande på den allmänna smaken och den visuella kulturen. Deras bilder bidrog till att forma den nationella identiteten och det kollektiva minnet. I dag värderas dessa tryck som historiska dokument som ger insikt i det sociala, politiska och kulturella sammanhanget i 1800-talets USA. De ger en visuell skildring av en nation i snabb förändring, och tilltalar samlare, historiker och alla som intresserar sig för amerikansk historia.

Currier and Ives var produktiva tillverkare av massmarknadslitografier i 1800-talets Amerika. De använde en arbetsdelning, där flera konstnärer och hantverkare deltog i framställningen av varje tryck. Firman använde huvudsakligen litografi, en trycktenik som bygger på den kemiska motsättningen mellan olja och vatten. En bild ritas med en fet krita eller tusch (ett fett bläck) på en preparerad kalksten eller metallplatta. Stenen behandlas därefter med kemikalier som fixerar bilden och gör de icke-bildbärande ytorna mottagliga för vatten. Under tryckningen fuktas stenen med vatten, som fastnar på de tomma ytorna, och färgas sedan med en oljebaserad färg, som endast fastnar på den ritade bilden. Papper pressas därefter mot stenen för att överföra bilden. Currier and Ives-tryck handkolorerades vanligen efter tryckningen, ofta av ett team kvinnor som arbetade på löpande band. Färgerna applicerades med schabloner eller penslar, vilket gav en karakteristisk stil med platta, klara färger. Firman anlitade också specialister som lade till detaljer och skuggning för att öka bildernas realism.

Som kommersiellt grafikföretag hade Currier and Ives ett brett och diffust inflytande snarare än direkt påverkan på enskilda konstnärer. De billiga litografierna i massupplaga gjorde konst tillgänglig för en stor publik i USA och på andra håll. Många konstnärer och illustratörer fick arbete med att skapa bilder åt företaget, däribland Frances Flora Bond Palmer, som skapade några av företagets mest populära verk, och George H. Durrie, vars vinterbilder blev ikoniska. Framgångarna inspirerade också andra grafiker och förläggare att ge sig in på marknaden, vilket ökade tillgången till populära bilder. Företagets produktion formade folklig smak och bidrog till en gemensam bildkultur. Trycken föreställde allt från historiska händelser till vardagsliv och bidrog till en känsla av nationell identitet. Företagets omfattande distributionsnätverk såg till att bilderna nådde hem, företag och offentliga platser i hela landet. Inflytandet märks i den senare utvecklingen av amerikansk illustration och kommersiell konst.

Nathaniel Currier och James Merritt Ives ledde ett stort grafikföretag och var snarare affärsmän än konstnärer. De anställde många konstnärer och grafiker, så det är svårt att fastställa direkta influenser. Viss bakgrund går ändå att ge. Currier började sin karriär på 1820-talet som lärling hos William och John Pendleton, som drev en litografiverkstad i Boston. Litografi var då en relativt ny teknik, uppfunnen i slutet av 1790-talet. Currier & Ives framställde bilder för en massmarknad; trycken byggde ofta på populära målningar eller teckningar. Företaget anställde också konstnärer för att skapa originalkompositioner. Motiven omfattade allt från historiska händelser och porträtt till genrebilder och sport. Konstnärerna som arbetade för Currier & Ives påverkades sannolikt av sin tids populära konst och illustration, däribland akademiskt måleri och folklig bildkonst. Företagets ambition att nå en bred publik innebar att de konstnärliga valen ofta styrdes av kommersiella hänsyn.

Det är svårt att peka ut ett enda ”mest kända” verk bland de tusentals tryck som Currier and Ives producerade. Firman var verksam i över sjuttio år och skapade bilder som var populära och fick stor spridning. Deras litografier täckte ett brett spektrum av motiv och tilltalade en bred publik. Tryck som skildrade det amerikanska livet var vanliga. Dessa omfattade scener från städer, landsbygd, sportevenemang och historiska ögonblick. ”The Life of a Hunter: A Tight Fix” (1861^[1]) är ett exempel på deras friluftsscener. En annan populär kategori var skildringar av fartyg, som ”Clipper Ship 'Great Republic'” (1856), som fångade allmänhetens fascination för sjöfart. Sentimentala hemscener var också ett stående inslag, ofta med skildringar av familjeliv eller högtider. Firmans framgång låg i förmågan att fånga tidens anda och göra konst tillgänglig för massorna. Snarare än ett enda avgörande verk ger Currier and Ives samlade produktion en visuell bild av 1800-talets USA.

Currier and Ives tryck är kopplade till regionalismrörelsen, som även omfattar folk- och naivkonst. Denna rörelse strävade efter att skapa en folklig konst som var tillgänglig för alla och som stärkte demokratin. Regionalismen förkroppsligar en form av objektivitet som liknar journalistikens. Currier and Ives tryck, tillsammans med skämtteckningar och seriestrippar, bidrar till denna tradition. Drivkraften kommer från en litterär objektivitet tillämpad på en genretradition. Under 1930-talet betonades det inhemska av konstnärer som Thomas Hart Benton, Grant Wood och John S. Curry. Benton utvecklade en kraftfull stil som vävde in detaljer i en ordnad turbulens. Wood skapade en förenklad stil med lantliga motiv från Mellanvästern, medan Curry behandlade inhemskt material i en illustrativ stil. Regionalismens förespråkare lovprisade folkliga uttryckssätt för deras demokratiska drag. Deras dialektiska syfte hyllade dock både det hjältemodiga och det genrebetonade, vilket avslöjade en motsägelse på grund av bristen på en myt att illustrera.