Var du kan se Charles Comfort

Charles Comforts konstverk kan ses i flera offentliga samlingar. Många offentliga och privata samlingar växte under 1800- och 1900^[1]-talen till följd av krig, imperialism, sociala omvälvningar, filantropi och marknadskrafter. Offentliga donationer från samlare har lett till att viktiga museer fått ekonomiskt stöd och gjort det möjligt att bevara samlingar. Exempel på museer är Schnütgen-museet i Köln, som ägnas åt medeltida kyrklig konst och är inrymt i en ombyggd romansk kyrka, Rothschildsamlingen på Waddesdon Manor, Gulbenkian-museet i Lissabon i Portugal, Burrellsamlingen i Glasgow och J. Paul Getty Center i Los Angeles. British Library bildades genom ett parlamentsbeslut 1973^[1]. Det omfattar British Museum Library, Science Reference Library, Document Supply Centre och flera andra officiella arkiv.

När man betraktar Charles Comforts tryck bör man ha i åtanke att begreppet begränsad upplaga snarare är ett etiskt åtagande än ett tekniskt krav. Grafisk konst är till stor del oreglerad, och det är konstnären som avgör upplagans storlek. Uppgiften om upplagan skrivs vanligtvis med blyerts i den nedre marginalen på trycket. Denna uppgift omfattar ett trycknummer och upplagans storlek. Trycknumret står till vänster eller ovanför, medan upplagans storlek står till höger eller nedanför. Truckens titel skrivs i mitten, och konstnärens signatur står till höger. Dessa konventioner är inte juridiskt bindande, men de omfattas av 1968^[1] års Trade Descriptions Act, som kräver sanningsenliga beskrivningar av verket. Ett originaltryck är från början tänkt och utfört enbart som ett tryck, vanligtvis i en numrerad upplaga och signerat av konstnären. Varje tryck framställs från en plåt, sten, screen eller kloss skapad för det ändamålet. Varje tryck färgas och dras för hand, vilket gör tekniken multi-original.

Charles Comfort (1900^[1]-1994^[1]) var en kanadensisk målare, muralmålare och formgivare. Han arbetade i flera olika stilar, däribland realism och abstraktion, och hans motivkrets sträckte sig från porträtt till figurstudier och genrescener. Comfort är betydelsefull eftersom han utforskade skärningspunkten mellan kommersiell konst och finkonst. Han var intresserad av hur bilder används för att förmedla idéer och värderingar, och han införlivade ofta inslag av populärkultur i sina verk. Comfort tycks också ha varit intresserad av den manliga kroppen, och hans verk har tolkats som en utforskning av teman kring begär och identitet. Comforts verk är också betydelsefullt genom sitt engagemang i sin tids sociala och politiska frågor. Han skapade konst under andra världskriget, och hans verk återspeglade ofta krigets inverkan på det kanadensiska samhället. Hans verk är fortfarande relevant i dag eftersom det väcker frågor om förhållandet mellan konst, kommers och kultur. Det ger också insikt i Kanadas sociala och politiska historia.

Det är svårt att namnge enskilda konstnärer som Charles Comfort direkt påverkade. Under hans verksamhet förändrades konstnärliga värderingar och toleransen för olika stilar och arbetssätt ökade. En följd blev att konstnärer kände mindre press att följa en enda dominerande stil. Tidigt under 1900^[1]-talet ansåg många kritiker att konsten bara kunde utvecklas genom radikala brott med traditionen. Mot slutet av seklet hade den övertygelsen försvagats. Konstnärer fick då större frihet att utforska olika vägar, däribland en återgång till föreställande konst och berättande inslag. Den nya miljön gav utrymme för fler kritiska uppfattningar, vilket i sin tur gjorde att fler konstnärer kunde bli uppmärksammade.

Charles Comforts konstnärliga utveckling präglades av en mängd olika influenser. Liksom många konstnärer av sin tid kände Comfort sannolikt till historiska stilar. Vissa källor pekar på ett intresse för den tidiga italienska renässansens klara former och färgtoner, särskilt hos målare som Francia och Mazzolini. Van Eycks konst beundrades också, för dess lärorika exempel för ungdomlig efterhärmning. Detta intresse för äldre konst uppmuntrade en smak för ren hantering och klara former. Comfort lärde sig dock även av sina närmaste föregångare. Praxisen att lägga på avslutande toningslasyrer, vanlig bland dessa etablerade konstnärer, var något han senare tog avstånd från. Iakttagelse och studier av konsthistoria övertygade honom om att även stora cinquecento-konstnärer skolats genom tålmodig självbehärskning. Han beundrade maskrosuret i Raphaels ”St. Catherine” och blommorna i Titians ”Bacchus and Ariadne” som exempel på denna anda. Han observerade också omsorgen och ödmjukheten i ett tidigt porträtt av hans mor av Rubens, samt det fingertoppskänsliga måleriet i ett porträtt av Holbein.

Det är svårt att peka ut Charles Comforts enskilt ”mest kända” verk, eftersom hans kändhet vilar på en lång karriär som målare, muralmålare och lärare. En målning som ofta nämns är dock hans porträtt av Boris Roubakine. Comfort fick i uppdrag att måla Roubakine 1966^[1]. Porträttet är en formell avbild av den ryske pianisten och tonsättaren, i mörk kostym, sittande i en röd stol, mot en dyster, mörkgrön bakgrund. Comforts stil kombinerade ofta realism med modernistiska inslag, och detta porträtt återspeglar det förhållningssättet. Han fullbordade även flera betydande väggmålningar, bland annat för Arts and Sciences Building vid McMaster University och Toronto Stock Exchange. Dessa storskaliga offentliga verk bidrog till hans rykte som en betydande kanadensisk konstnär under 1900^[1]-talet.

Charles Comfort (1900^[1]–1994^[1]) var en kanadensisk konstnär vars stilistiska tillhörighet inte är lätt att kategorisera. Han arbetade i en rad olika stilar under sin karriär. Vissa källor skulle kunna placera honom inom en tradition av representativt måleri; andra skulle kunna notera inslag av modernism i hans sätt att hantera form och komposition. Comforts verk uppvisar ofta en fokusering på ordning och design, drag som kan observeras i många konstnärliga rörelser. Viktningen av dessa preferenser är det som definierar en konstnärs individuella stil. I slutänden riskerar varje försök att tilldela en enda, fast etikett att förenkla nyanserna i hans konstnärliga produktion. Comforts konst speglar ett komplext samspel av influenser och en personlig utforskning av visuellt uttryck.

Charles Comfort (1900^[1]–1994^[1]) var en kanadensisk målare känd för sina porträtt, muralmålningar och abstrakta verk. Han arbetade i flera olika medier, bland annat olja, akvarell och grafik. Comfort studerade vid Winnipeg School of Art och Art Students League i New York under 1920^[1]-talet. Hans tidiga verk påverkades av impressionismen och postimpressionismen. Under 1930-talet intresserade han sig för socialrealism och skildrade arbetarklassens liv. Under andra världskriget tjänstgjorde Comfort som officiell krigskonstnär. Han skapade målningar och teckningar av kanadensiska trupper i Europa. Efter kriget återvände han till Kanada och fortsatte måla, samtidigt som han arbetade som lärare. Hans stil utvecklades över tid från realism till abstraktion. Han intresserade sig för konstens formella element, såsom färg, linje och form. Han skapade flera storskaliga muralmålningar för offentliga byggnader, däribland Torontos fondbörs. Comfort var medlem av Royal Canadian^[1] Academy of Arts.