Var du kan se Albert Dubois-Pillet

Albert Dubois-Pillets verk finns i ett stort antal offentliga och privata samlingar, framför allt i Frankrike. Många museer runtom i Frankrike har verk av konstnären. I Paris finns hans verk hos Musée des Arts Décoratifs, Musée du Louvre, Musée National d'Art Moderne (Centre Georges Pompidou), Musée d'Orsay och Musée du Petit Palais. Utanför Paris finns Dubois-Pillet-verk bland annat på Musée des Beaux-Arts i Nancy, Musée des Beaux-Arts i Nantes, Musée des Beaux-Arts Jules Chéret och Musée Matisse, båda i Nice. Längre bort finns exempel på Musée des Beaux-Arts i Rouen, Musée des Beaux-Arts i Reims, Musée des Beaux-Arts i Rennes och Musée d'Art et d'Industrie i Saint-Étienne. Andra platser är Musée Crozatier i Le Puy, Musée de la Chartreuse i Douai och Musée des Beaux-Arts i Dijon. Det finns även verk på Musée des Augustins i Toulouse och Musée d'Art Moderne i Strasbourg.

När man bedömer Albert Dubois-Pillets grafik bör man känna till att konstmarknaden skiljer mellan vintage-, tidsenliga, moderna och faksimiltryck. Ett vintage-tryck görs ungefär när negativet tas; ett tidsenligt tryck inom cirka 15 år. Tryck som tillkommer senare räknas som äldre eller moderna tryck. Ett originalgrafiskt blad är gjort av konstnären eller under dennes direkta överinseende. Ett faksimil är ett tryck som framställts genom att fotografera ett tryck på nytt, eller genom att använda originalnegativet, med papper och framkallning så lika ett vintage-tryck som möjligt. Fotografiska tryck framställs genom en hantverksprocess med fotografering, framkallning av negativet och tryckning. Det unika trycket är en ständig referens på grafikmarknaden. Numrering av tryck enligt gravyrens modell är numera etablerad, men inte den enda metoden. Konstnären bestämmer upplagans storlek och varje blad får ett särskilt nummer; 12/25 betyder till exempel blad nummer 12 i en upplaga på 25.

Albert Dubois-Pillet (1846^[1]-1890^[1]) var en fransk målare och yrkesofficer i armén som var med och grundade Société des Artistes Indépendants 1884^[1]. Denna organisation gjorde det möjligt för konstnärer att ställa ut verk utan att underkasta sig en jury. Dubois-Pillet började som realistisk målare, men rörde sig mot nyimpressionismen i mitten av 1880-talet. Han experimenterade med divisionism, en teknik där små punkter av ren färg appliceras på duken, så att betraktarens öga blandar dem. Även om han inte var den förste att använda pointillism bidrog hans tolkningar till dess utveckling. Hans militära karriär gjorde hans konstnärliga strävanden mer komplicerade. Stationerad på olika platser målade han ofta scener från sin omgivning, som landskap och stadsvyer. Hans målningar ger en inblick i Frankrike i slutet av 1800-talet och fångar atmosfären i både stads- och landsbygdsmiljöer. Hans verk ger inblick i den konstnärliga övergången från realism till nyimpressionism.

Albert Dubois-Pillet, verksam under slutet av 1800-talet, utforskade olika tekniker och material i sin konst. Traditionella måleritekniker innefattade en rad steg: att skissera kompositionen på den förberedda duken, ange modelleringen med en rödbrun ”sås”, lägga på lokalfärg, ljus och skugga, samt förfina skissen med hela tonskalan. Vissa konstnärer använde en dubbel grundering på duken, medan andra föredrog en enkel röd grundering eftersom färgerna sjönk mindre. Vissa konstnärer använde duk med en vit limgrundering för oljefärg. Konstnären kunde retuschera och omarbeta målningen så många gånger som behövdes; överflödig olja flöt bort i vattnet. En annan metod innebar att man målade på glas baklänges, med detaljerna applicerade först. Detta arbetssätt krävde ingen teckningsskicklighet. Konstnären kunde lägga ett mezzotinttryck på glas med lim, gnida bort pappret och färglägga de tryckta konturerna med oljelack eller akvarellfärg så att det liknade en oljemålning.

Albert Dubois-Pillet, självlärd konstnär och yrkessoldat, bidrog i hög grad till konstlivet i Paris. Han bodde där från 1880^[1] till 1889 och var drivande i grundandet av Société des Artistes Indépendants 1884. Engagemanget i gruppen ledde ofta till konflikter med militärledningen. Han började i naturalistisk stil, som i målningen *Dead Baby* från 1881, gick sedan igenom en impressionistisk period och började omkring 1886-7 använda tekniken ”petit point”. Övergången till ett jämnare penseldrag, påverkad av Seurat och Signac, märks i *Wash-house Boat at Saint Maurice* (1886/7). I stilleben och målningar varierade Dubois-Pillet de färgade prickarnas storlek och form. Hans färgteorier förespråkade ”passager” som skulle visa hur inslag från andra delar av spektrumet finns i varje färg. Camille Pissarro utforskade liknande idéer vid samma tid. Charles Angrand var en av konstnärerna som stod Seurat närmast. Angrand ansåg att noggrant naturstudium förlamade konstnären.

Albert Dubois-Pillet (1846^[1]-90) var en självlärd konstnär. Till en början låg hans stil nära naturalismen, som i målningen *Dead Baby* från 1881^[1]. Detta verk kan ha inspirerat ett avsnitt i Zolas *L’Oeuvre*. Därefter genomgick Dubois-Pillet en impressionistisk fas. År 1886-7 övergick han till stilen petit point, påverkad av Seurat och Signac. Det syns i *Wash-house Boat at Saint Maurice* (1886/7), där små färgfläckar läggs till i större färgfält. De skapar små kontraster och atmosfäriska nyanser. Dubois-Pillets färgteorier omfattade passager, som uttryckte att varje färg innehåller inslag från andra delar av spektrumet. Detta kom utöver de grundläggande element som neoimpressionisterna studerade: lokalfärg, belysning, reflexer och framkallade komplementfärger. Teorierna tycks förstärka färgrim i hans bilder och knyta varje område till de andra. Camille Pissarro utforskade liknande idéer samtidigt.

Det är svårt att peka ut ett enskilt verk som Albert Dubois-Pillets ”mest kända”. Två målningar diskuteras dock ofta i relation till hans konstnärliga utveckling: *Wash-house Boat at Saint Maurice* (1886^[1]/7) och *Saint Michel d'Aiguilhe in the Snow* (1890^[1]). *Wash-house Boat at Saint Maurice* visar Dubois-Pillets övergång mot neoimpressionismen. Målad 1886 eller 1887 visar den inflytandet från Seurat och Signac, med små färgstänk tillagda i bredare färgfält. Scenen skildrar en förtöjd båt som användes för att tvätta kläder på floden Marne, nära Charenton, i utkanten av Paris. *Saint Michel d'Aiguilhe in the Snow*, målad 1890, är ett senare verk, mer systematiskt utfört, även om färgens ”punkter” fortfarande varierar i storlek. De begränsade lokala färgerna, på grund av snön, gjorde det möjligt för Dubois-Pillet att basera sin komposition på variationer av blått och lila mot gult och orange. Målningen betonar vertikaliteten hos kyrkan Saint Michel d'Aiguilhe, belägen på en vulkanisk klippspets i Le Puy, där Dubois-Pillet tillbringade sina sista månader.

Albert Dubois-Pillet (1846^[1]-1890^[1]) rörde sig mellan flera stilar: först naturalism, sedan impressionism och omkring 1886^[1] en form av nyimpressionism. Han var självlärd och yrkessoldat, stationerad i Paris från 1880 till 1889. Han var med och grundade Société des Artistes Indépendants 1884; konstnärsarbetet ledde ofta till konflikter med de militära överordnade. Övergången till nyimpressionism innebar bruk av ”petit point”. Det märks i *Wash-house Boat at Saint Maurice* (1886/7). Målningen visar inflytande från Seurat och Signac genom de små, regelbundna penseldragen. Dubois-Pillet lade färgfläckar ovanpå bredare färgfält och skapade småskaliga kontraster och atmosfäriska nyanser. Liksom andra nyimpressionister skildrade han arbetarklassens liv i halvurbana och halvagrara miljöer. Med tiden utvecklade han ett personligt uttryck genom att variera de färgade prickarnas storlek och form.