Var du kan se Achille Perilli

Verk av Achille Perilli kan ses i flera museisamlingar. I Italien finns bland annat Biblioteca Ambrosiana i Milano, Museo Archeologico i Venedig och Museo Nazionale Romano, bland andra, i Rom. Andra italienska platser är Biblioteca Nazionale Marciana i Venedig, Museo Correr e Quadreria Correr i Venedig och Pinacoteca Provinciale i Bari. Längre bort finns hans verk representerade i samlingar som Israel Museum i Jerusalem, Princeton University Art Museum och Los Angeles County Museum of Art (LACMA). Du kan även hitta verk på Metropolitan Museum of Art i New York, Minneapolis Institute of Arts och Royal Ontario Museum i Toronto. Europeiska platser inkluderar Ashmolean Museum i Oxford och Staatliche Museen zu Berlin.

När man betraktar Achille Perillis grafiska blad är det användbart att förstå viss grundläggande terminologi och konventioner inom grafisk konst. Ett ”original grafiskt blad” är tänkt som ett tryck; det är ingen reproduktion av ett verk i ett annat medium, som målning. Varje tryck i en upplaga betraktas som ett original. Grafiska blad framställs ofta i begränsade upplagor, ett beslut som fattas av konstnären. Varje tryck i en begränsad upplaga numreras och signeras vanligen, i regel med blyerts. Numreringen anger det specifika trycknumret i förhållande till den totala upplagans storlek, till exempel 12/25, vilket betyder det tolfte trycket i en upplaga om tjugofem. Vissa konstnärer skapar även konstnärsprovtryck, märkta ”AP”, som ligger utanför den numrerade upplagan. Marknaden spelar en roll i att avgöra konstens värde. Professional Art Dealers Association of Canada (PADAC) har definierat ett original grafiskt blad som en bild tänkt och utförd enbart som ett tryck, vanligen i en numrerad upplaga, och signerad av konstnären. Varje tryck färgas och dras individuellt för hand, vilket gör det till ett ”multioriginal”. Avsikten bakom skapandet av ett original grafiskt blad är i sig en konstnärlig prestation.

Achille Perilli (1927^[1]-2021^[1]) tillhörde en generation italienska konstnärer som sökte nya riktningar efter andra världskriget. Hans verk är kopplat till den bredare omvärderingen av italiensk konst och dess förhållande till internationella rörelser som futurismen. Perilli var med och grundade gruppen Forma 1 1947^[1], som förespråkade abstrakt konst, i kontrast till de dominerande figurativa stilarna. Detta var en tid då italienska konstnärer var starkt medvetna om internationella strömningar, men samtidigt behöll en stark koppling till sitt kulturarv. Futuristerna, med sin betoning på originalitet och frihet i konsten, erbjöd en väg framåt. Senare i sin karriär utforskade Perilli möjligheterna inom geometrisk abstraktion och skapade komplexa, icke-föreställande kompositioner. Hans verk kan ses som en del av en större trend inom italiensk konst mot strukturalism och ett brott med traditionella former. Intresset för futurismen har återupplivats, och betydelsen av konstnärer som Perilli, som engagerade sig i och rörde sig bortom den, har vuxit.

Achille Perilli använde en rad material och tekniker i sin konstnärliga praktik. Han arbetade med stuck, glas och torrt trä, och ställde dessa material mot varandra för att skapa rumsliga relationer. Perilli inramade glasskivor med stuck, manipulerade ljus och skapade en känsla av avstånd. Vax var ett annat material han använde, genom att hälla det i lådor eller hänga upp det för att utforska teman kring övergivenhet och obegriplighet. Han arbetade också med gips, och infogade det i strukturer av glasskivor och järn. Idén om "lutning" var viktig för Perilli, med föremål stödda mot varandra på irrationella sätt. Perilli experimenterade också med "akromer", med tyg indränkt i kaolin och lim, och senare med symaskinssömmar. Andra material inkluderade bomullsvadd, expanderad polystyren, fosforescerande ämnen, koboltklorid, halm, plast, päls och kaninskinn. Han skapade "luftkroppar" (pneumatiska skulpturer) och skulpturer i rymden där luftstrålar höll klot svävande. År 1960^[1] skapade han mycket långa linjer inneslutna i förseglade lådor.

Achille Perilli var en del av Forma-gruppen, en konstnärsgrupp verksam i Rom från 1947^[1]. Andra medlemmar var Giulio Turcato, Pietro Consagra, Piero Dorazio, Antonio Sanfilippo och Carla Accardi. Turcatos konstnärskap är svårt att klassificera, även om hans tidiga geometriska kompositioner kombinerade Picassos postkubistiska stil med Ballas abstraktioner. Dorazio besökte Balla och tog till sig en känsla för färg ordnad i strukturerade mönster. Dorazios färger definierades alltid av formen, men de utvecklade en ny flytande kvalitet. Sammanflätningen av hans färgade 'tecken' hade en motsvarighet i Mark Tobeys konstnärskap. Liksom Dorazio delade Perilli ett intresse för måleriets intellektuella grundvalar. Hans konstnärskap bygger på en dialog mellan geometrisk stringens och 'tecknets' gestiska automatism. Accardis målningar uttrycker en emotionell respons på världen och förmedlar vitalitet genom livfulla penseldrag och lysande färger. Hennes koloristiska experiment föregrep 1960-talets Op Art.

Achille Perillis konstnärliga utveckling ägde rum i en miljö präglad av flera viktiga gestalter och rörelser. Futurismen var en central närvaro. Till rörelsen hörde Umberto Boccioni, Carlo Carrà och Fortunato Depero; deras idéer cirkulerade i italienska konstkretsar. Perilli var knuten till Gruppo Origine, som grundades 1951^[1]. En medlem, Ettore Colla, hade arbetat i Constantin Brancusis, Henri Laurens och Charles Despiaus ateljéer i Paris under 1920-talet. Collas övergång till geometrisk abstraktion och användning av industriföremål kan ha föregått Perillis och de andra gruppmedlemmarnas arbeten. Perillis samtida omfattade Lucio Fontana, Piero Dorazio och Ugo Mastroianni. Deras utforskning av abstraktion och rumsliga idéer bidrog till det bredare konstnärliga samtal som Perilli verkade inom.

Achille Perilli förknippades med flera konstriktningar under sin karriär. 1947^[1] undertecknade han tillsammans med andra konstnärer, däribland Carla Accardi och Pietro Consagra, manifestet Forma 1. Gruppen i Rom förespråkade abstrakt konst och tog avstånd från både figurativ konst och strikt geometrisk abstraktion. De ville utforska nya former och uttryck bortom traditionella konventioner. Perilli var också knuten till Movimento Arte Concreta^[1] (MAC, rörelsen för konkret konst). MAC grundades i Milano 1948 och förespråkade konkret konst som enligt rörelsen skulle vara helt abstrakt och sakna hänvisningar till den synliga världen. Forma 1 delade MAC:s avståndstagande från refererande inslag, men inte dess sociala och politiska mål. Perillis verk befinner sig därför i skärningspunkten mellan dessa olika riktningar inom italiensk abstraktion.

Achille Perilli (född 1927^[1]) var en italiensk abstrakt målare och en av de ursprungliga medlemmarna i gruppen Forma. Forma grundades 1947^[1] av Perilli, Carla Accardi, Ugo Attardi, Pietro Consagra, Piero Dorazio, Mino Guerrini, Antonio Sanfilippo och Giulio Turcato. Gruppen förespråkade abstrakt konst med ett socialt syfte och förkastade både föreställande och rent formella uttryck. Den gav också ut tidskriften Forma 1, där ett manifest redogjorde för gruppens mål. Perilli deltog i utställningen Arte astratta e concreta in Italia (abstrakt och konkret konst i Italien) 1951. Utställningen omfattade konstnärer från Forma och Movimento Arte Concreta^[1] (MAC), liksom Alberto Burri, Corrado Cagli, Antonio Corpora och andra.