Vida Kullberg

Vida Kullberg är känd genom bevarade tryckreproduktioner av verken. Dessa reproduktioner utgör det främsta belägget för hennes konstnärliga verksamhet.

När du överväger Vida Kullbergs grafiska blad bör du tänka på några viktiga aspekter av konstgrafik. Ett originalgrafiskt blad är tänkt som grafik och utförs enbart som grafik, ofta i en begränsad, numrerad upplaga, signerad av konstnären. Varje blad trycks individuellt från en plåt och betraktas som ett 'mångfaldigat original'. Konstnären bestämmer antalet blad i upplagan och löpande numrering redovisar det totala antalet. Ett blad numrerat 12/25 är till exempel det tolfte bladet i en upplaga om tjugofem. Vissa konstnärer gör ett litet antal konstnärsexemplar, märkta 'AP'. Grafiska blad behöver betraktas individuellt på grund av sin lågmälda karaktär och storlek och bjuder in betraktaren att läsa konstnärens tankar. Begränsade upplagor har högre priser än affischer eftersom plåtarna görs för hand och bara tål en viss mängd användning. Vissa utgivare begränsar antalet avdrag för att öka ett blads värde, med gränser från 250 till 1 000 avdrag. Innan du köper bör du förstå villkoren, tryckmetoden, papperet och antalet framställda bilder.

Det är svårt att placera Vida Kullberg i en enda stil eller rörelse. Det historiska sammanhanget i början av 1900-talet antyder kopplingar till modernismen, särskilt vad gäller kroppen och rörelsen. Inom modernistisk konst växte intresset för kinestesi, det vill säga medvetenhet om kroppens rörelse. Avantgardekonstnärer utforskade vad denna sinnesmedvetenhet betydde för både kulturliv och personlig erfarenhet. Under perioden växte nya estetiska uttryck fram, som fridans, där kvinnor kunde uttrycka sig genom rörelse. Även poeter experimenterade med versrader som rörde sig över sidan och speglade det nya fokuset på rörelse. Detta stod i kontrast till traditionell forskning, som ofta förbisåg kroppen. Avantgardekonstnärerna gick i spetsen för att utforska rörelsens sinnesintryck och deras påverkan på kulturell och personlig identitet.

Vida Kullberg arbetade med akvarell, en teknik där pigment binds med ett vattenlösligt bindemedel. Färgen späds vanligen med vatten för att skapa genomskinliga laveringar på papper. Konstnärer lämnar ofta delar av det vita papperet omålade som högdagrar och lägger laveringar ovanpå varandra för att bygga upp toner. Akvarell lämpar sig för atmosfäriska effekter. Kullberg använde också pastell, ett teckningsmaterial bestående av en pigmentkrita bunden med harts eller gummi. Pastell kan användas för tydliga linjer eller mjuk skuggning. Konstnärer lägger pastell på papper och kan åstadkomma olika effekter genom att blanda färger eller göra graderingar. Blandning skapar mjuka övergångar mellan färger, medan gradering ger en jämn övergång från en ton till en annan. Scumbling, en teknik som innebär att klottra, kan ge en fläckig textur. Konstnärer använder ibland maskeringstejp för att skapa rena kanter eller skydda områden från pastell. Hård pastell är mindre intensiv än mjuk pastell och är användbar för förberedande skisser.

Oyvind Axel Christian Fahlstrom, som senare arbetade under namnet Vida Kullberg, föddes den 28 december 1928 i Sao Paulo i Brasilien. Hans föräldrar var Frithjof Fahlstrom, född i Trondheim i Norge 1886, och Karin Fahlstrom, född Kronvall, född i Stockholm 1900. Fahlstrom blev brasiliansk medborgare vid födseln och tillbringade sina tidiga år i Sao Paulo och Rio de Janeiro. År 1939 skickades han till Sverige för att tillbringa sommaren hos släktingar, men krigsutbrottet hindrade föräldrarna från att komma efter. Han stannade i Sverige, gick i skola och blev svensk medborgare 1947, då han återförenades med föräldrarna. Från 1949 till 1952 studerade han arkeologi och konsthistoria vid Stockholms universitet. Kullberg bodde och arbetade i New York från 1961 och tillbringade somrarna i Sverige och Italien. Kullberg dog av cancer den 8 november 1976 i Stockholm.

För att se verk från art déco-perioden, däribland verk som liknar Vida Kullbergs, finns relevanta samlingar på många museer. I USA finns bland de betydande institutionerna Charles Hosmer Morse Museum of American Art i Winter Park i Florida; Los Angeles County Museum of Art (LACMA); Metropolitan Museum of Art i New York; Minneapolis Institute of Arts; Museum of Modern Art, också i New York; Virginia Museum of Fine Arts i Richmond; samt Wolfsonian vid Florida International University i Miami Beach. I Kanada har Royal Ontario Museum i Toronto relevanta samlingar. Flera museer i Storbritannien visar också art déco: Bakelite Museum, Brighton Museum & Art Gallery, Geffrye Museum, Manchester Art Gallery, National Museums of Scotland (Royal Museum) och Victoria & Albert Museum. Andra europeiska museer med art déco-samlingar är Museo Art Nouveau y Art Deco i Salamanca i Spanien; Museu Calouste Gulbenkian i Lissabon; Musée d’Art Moderne i Barcelona; samt Musée des Arts Décoratifs i Paris.

Vida Kullberg var svensk. Hon tillbringade en stor del av barndomen vid en svensk sjökrigsskola där hennes far, sjöofficer, var stationerad. Varje sommar besökte familjen en ö i Mälaren, och landskapet där uppmuntrade henne att skapa. Hon studerade och tecknade naturen i timmar. Efter skolan blev Kullberg en av de första kvinnorna som studerade måleri vid Kungliga Konstakademien i Stockholm. För sina insatser fick hon tillgång till en ateljé. Vid sidan av måleriet började Kullberg delta i seanser, sammankomster där människor försöker kontakta de döda. Först målade hon naturtrogna porträtt och scener. Sedan unga år hade hon varit fascinerad av natur och botanik, vetenskapen om växter. Hon utbildade sig vid Kungliga Konstakademien i Stockholm från 1887 och började därefter skapa scener och porträtt i periodens populära realistiska stil.

Vida Kullbergs undervisning vid California School of Fine Arts tycks ha påverkat Berlandina LoPrestis verk. Glenn Wessels påpekade likheter mellan LoPrestis målningar och verk av Raoul Dufy och Henri Matisse, Kullbergs lärare. Wessels beskrev LoPrestis målningar som "i sann lyrisk anda" och teckningen som en "djärv och smidig arabesk". Macdonald-Wright påverkade en grupp progressiva konstnärer, samlare och entusiaster starkt, främst genom föreläsningar och måleridemonstrationer vid Art Students League of Los Angeles och Chouinard Art Institute på 1920-talet. Bland eleverna fanns Mabel Alvarez och Edouard Vysekal. Han inspirerade också Donna Schuster att måla djärvare och fokusera på förvrängda former och intensivare färger, vilket syns i *Russet Pears and Gourds*. Genom att använda en formalism hämtad från Cézanne gick hon från impressionism till postimpressionism.

Vida Kullbergs konstnärliga utveckling ägde rum i en miljö med många olika influenser. Under 1950-talet tog hon in verk av New York School, däribland Pollock, de Kooning och Rothko. Hon såg Gorkys utställning på Whitney 1951 och fann en förbindelse mellan hans verk och sitt tidigare intresse för Kandinsky. Kullberg deltog också i konstlivet genom musei- och galleribesök, ateljébesök och resor. Hon såg verk av Still, Rothko och Newman på Betty Parsons galleri. Senare, i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, fascinerades hon av Louis Veils och Unfurleds samt Nolands måltavlor och vinkelformer. Kullberg konstaterade att Mondrians väg till abstraktion skilde sig från dessa senare konstnärers. Hon såg hans utveckling från impressionism och kubism till ett eget abstrakt språk. Hon ansåg att impressionismen och kubismen hörde samman.

Vida Kullberg arbetade i flera stilar. Hennes konst rörde sig från akademism till impressionism, sedan expressionism och kubism, och nådde till slut icke-föreställande måleri. Under karriären ställde hon ut flitigt. Hennes verk visades på Salon des Indépendents i Paris 1913 och på secessionen i München 1914–1915. Hon ställde också ut på Freie Secession i Berlin 1915 och på "Sturm" 1917. År 1918 blev hon medlem i November Gruppe och 1920 i "Krater". Senare, 1932–1933, ställde hon ut på Salon des Tuileries och Salon d’Automne, båda i Paris. Målningarna visades på museer och gallerier i Frankrike, Amerika, Italien och Schweiz. Hennes verk finns i internationella samlingar. Hon bodde i Paris och New York.

Vida Kullbergs verk är viktiga eftersom de visar ett särskilt sätt att skapa konst som överskrider vanliga gränser. Kullberg såg konstnären som ansvarig endast inför sig själv, inte inför yttre händelser eller förväntningar. Detta synsätt möjliggjorde frihet i uttryck och experimenterande. Kullbergs metod innebar att ställa till synes olika element bredvid varandra: liv och konst, händelser och ingrepp, fakta och delirisk inspiration. Kombinationerna var inte godtyckliga utan syftade till att skapa något helt nytt, större än summan av delarna. Detta arbetssätt gjorde det möjligt för Kullberg att utforska komplicerade teman och utmana traditionella konstnärliga konventioner. Kullbergs verk speglar också en bredare tendens inom skandinavisk konst, särskilt i Sverige, mot öppenhet för nya konstnärliga strömningar och en vilja att delta i det internationella konstlivet. Denna öppenhet för experiment och nya idéer gör Kullbergs verk relevanta för förståelsen av den moderna konstens utveckling i Skandinavien och utanför regionen.