Joseph Schillinger

Joseph Schillinger är känd som musikteoretiker och matematiker. Han skrev också The Mathematical Basis of the Arts och målade några kubistiska verk, även om bildkonsten utgör en mindre del av hans samlade eftermäle.

Joseph Schillinger förknippas inte med ett enda avgörande konstverk. Han är främst känd för sitt teoretiska verk, Schillinger System of Musical Composition, även kallat Schillinger System of Musical Creativity. Han utvecklade systemet under 1930- och 1940-talen. Det ger en matematisk och geometrisk ram för att skapa musik och konst. Med matematiska principer skapar systemet melodier, harmonier, rytmer och former. Schillinger ansåg att principerna kunde tillämpas på alla former av konstnärligt uttryck. Även om han inte främst var bildkonstnär har hans teorier haft stort inflytande på 1900-talets konst och formgivning. Många konstnärer och formgivare har använt systemet för att skapa kompositioner och utforska nya estetiska möjligheter. Bland hans elever fanns musiker som George Gershwin och bildkonstnärer som Thomas Wilfred. Schillinger System erbjuder ett strukturerat sätt att närma sig skapande. Det studeras fortfarande av konstnärer som intresserar sig för mötet mellan matematik och konst.

För att bedöma Joseph Schillingers grafiska blad är det bra att känna till tryckmarknaden. Ett originalgrafiskt blad är tänkt och utfört enbart som tryck, ofta i en numrerad upplaga signerad av konstnären. Varje blad görs separat från en plåt, sten, screentrycksram eller ett block som skapats för ändamålet; vart och ett är ett ”flerfaldigt original”. Konstnären bestämmer upplagans storlek, och löpnumret anger varje blads plats, till exempel betyder 12/25 blad nummer 12 i en upplaga på 25. Numrering blev standard först på senare tid; äldre blad saknar ofta signatur eller nummer. Organisationer som Professional Art Dealers Association of Canada (PADAC) har definierat ”originalgrafik” för att reglera marknaden. En reproduktion är en kopia av ett verk som först skapades i ett annat medium, till exempel målning eller akvarell. Reproduktioner framställs vanligen med fotomekaniska metoder. Att numrera eller signera en reproduktion ändrar inte dess karaktär; den förblir en reproduktion, inte ett originalgrafiskt blad. Vissa förlag gör begränsade upplagor av tryck på papper och mindre upplagor av duköverföringar av samma bild, som liknar målningar. När du kontaktar ett förlag bör du skicka ett förfrågningsbrev, en kort biografi, en lista över gallerier som representerar dig och bildprover.

Joseph Schillinger (1895-1943) var inte direkt knuten till någon enskild konstriktning. Han är främst känd för att ha utvecklat Schillinger System of Musical Composition, en matematisk metod för att skapa musik och konst. Han föddes i Kharkiv i Ukraina och studerade först musik och konst. Senare emigrerade han till USA, där han undervisade många elever i sitt system, däribland George Gershwin. Gershwin använde Schillingers metoder i verk som "Porgy and Bess". Schillingers system vill ge konstnärligt skapande en vetenskaplig grund. Matematiska principer används för att skapa mönster och strukturer inom musik, bildkonst och andra kreativa områden. Metoden innebär att analysera befintliga verk och skapa nya utifrån matematiska samband. Systemet är ingen konstriktning i sig, men påverkade konstnärer och tonsättare som sökte ett systematiskt arbetssätt. Det tilltalade dem som intresserade sig för mötet mellan konst och vetenskap och för strukturerade metoder för skapande.

Joseph Schillinger arbetade med många olika material och tekniker. En metod var att sandblästra överfångsglas för att skapa det han kallade ”en ny sorts glastavla”. Processen använde opakt glas, vanligen mjölkglas med en tunn färgad hinna. Ett mönster skars ut i en schablon som lades på glaset, och sandblästringen slipade fram en relief i de exponerade partierna. Schillinger jämförde detta med gravyr på gravsten, men med större precision än syrsetsning. Genom att variera sandblästringstiden kunde man skapa olika effekter, från en mattare yta till en djupare relief. Glasfärger kunde också appliceras och brännas fast i ugn, vilket gjorde dem beständiga men begränsade färgskalan. Schillinger skrev att tekniken gav ovanlig färgintensitet, särskilt rent vitt och djupt svart, och möjliggjorde precisa, plana formelement. Han arbetade även med metall och använde fabrikstekniker som gas- och bågsvetsning. Arbetssättet påminde om lokomotivbygge och prioriterade funktion framför ytdekoration. Han använde stål för dess styrka och mångsidighet och arbetade bland annat med gjutning, smide och svetsning.

Joseph Schillinger var en inflytelserik tonsättare, musikteoretiker och lärare. Han föddes i Kharkov i Ukraina 1895 och emigrerade till USA 1928, där han utvecklade sitt omfattande kompositionssystem, Schillinger System of Musical Composition. Systemet beskrivs i hans bok i två volymer med samma titel och skulle ge musikskapandet en matematisk och geometrisk grund. Schillinger analyserade olika konstformer, från musik till bildkonst, för att hitta underliggande matematiska principer. Han ansåg att de kunde användas för att komponera musik systematiskt och objektivt. Hans idéer lockade många elever, däribland framstående musiker, tonsättare och arrangörer som George Gershwin, Glenn Miller och Benny Goodman. Systemet påverkade populärmusik, filmmusik och konsertverk. Schillinger dog 1943, men hans idéer studeras och diskuteras fortfarande av musiker och forskare intresserade av matematikens, geometrins och musikens samband.

Joseph Schillinger föddes i Kharkiv i Ukraina 1895. Han dog i New York 1943. Hans tidiga karriär utspelade sig i hemlandet. Han studerade vid Sankt Petersburgs konservatorium. 1918 var han chef för metodikavdelningen vid Ukrainas utbildningsministerium. Därefter ledde han den experimentella avdelningen för musikundervisning vid State Institute of Arts. 1928 emigrerade Schillinger till USA, där han tillbringade resten av livet med att undervisa och utveckla sina teorier. Han är mest känd för Schillinger System of Musical Composition, en metod som använder matematiska principer för att skapa musik. Systemet fick anhängare bland musiker, kompositörer och även filmskapare. Bland hans kända elever fanns George Gershwin, Glenn Miller och Benny Goodman. Schillinger skrev också om konst och design och tillämpade liknande matematiska begrepp på visuella former.

Joseph Schillinger föddes i Kharkiv, då en del av det ryska imperiet och nu i Ukraina, 1895. Han fick sin grundutbildning i musik och konst i Kharkiv och studerade senare vid Sankt Petersburgs konservatorium. Hans tidiga karriär utspelade sig i Ryssland. Han undervisade vid Kharkivs konservatorium och Statliga institutet för konsthistoria i Sankt Petersburg. Teorierna väckte intresse i konstnärliga och intellektuella kretsar. Under 1920-talet emigrerade Schillinger till USA. Han fortsatte att utveckla och sprida sina idéer, som han sammanfattade i Schillinger System of Musical Composition. Systemet kunde användas inom flera konstområden och skulle ge skapandet en vetenskaplig grund. Schillinger undervisade privat; bland hans framstående elever fanns George Gershwin. Han gav ut *The Schillinger System of Musical Composition* 1941, kort före sin död i New York 1943.

Joseph Schillingers konstnärliga och teoretiska utveckling präglades av flera faktorer, däribland hans tidiga möte med rysk futurism och senare intresse för matematiska och vetenskapliga principer. Schillinger föddes i Kharkov i Ukraina 1895 och tog först in avantgardistiska idéer som cirkulerade i det förrevolutionära Ryssland. Det innefattade en uppskattning av geometrisk abstraktion och en vilja att förena konst med det moderna livet. Senare samlade Schillinger olika influenser i ett eget omfattande system. Han utgick från matematik, fysik och musikteori för att utforma ett strukturerat sätt att skapa konst. Systemet skulle ge konstnärer en rationell ram för att ta fram nya former och kompositioner. Det är svårt att peka ut enskilda personer, men det tidiga 1900-talets intellektuella klimat i Europa, med sin betoning på vetenskaplig rationalism och konstnärliga experiment, spelade utan tvekan en roll för hans tänkande. Hans strävan att systematisera antyder också påverkan från tidigare teoretiker som ville formulera konstnärliga principer.

Joseph Schillinger (1895-1943) var konstnär, tonsättare och musikteoretiker med ryskt ursprung. Han tog examen i ingenjörsvetenskap och arkitektur vid Riga tekniska universitet 1916. 1919 bjöd Marc Chagall in Schillinger att undervisa i grafik och arkitektur vid Vitebsks konsthögskola. Senare tog Schillinger Malevichs sida och blev medlem i Posnovis och Unovis. 1921 föreläste han vid Vkhutemas arkitekturavdelning i Moskva. Han ställde ut ett Proun och andra verk på den första ryska konstutställningen i Berlin och skapade sitt Proun-rum för den stora Berlinkonstutställningen 1923. Från 1925 till 1930 undervisade han vid Vkhutemas/Vkhuteins trä- och metallavdelning i Moskva. 1928 planerade och ledde han installationen av den sovjetiska paviljongen på den internationella pressutställningen i Köln. Schillinger är främst känd för Schillinger System of Musical Composition, ett matematiskt synsätt på komposition och konst som påverkade många konstnärer och musiker under 1900-talet.

Joseph Schillingers betydelse ligger i hans konceptuella metoder snarare än i enskilda föremål. Bauhausrörelsen, där hans idéer slog rot, är fortfarande relevant tack vare sitt program. Bauhaus uppmuntrade samarbete mellan målare, grafiska formgivare, arkitekter och till och med forskare. Detta tvärvetenskapliga arbetssätt förenade konst, vetenskap och teknik och främjade forskning, undervisning och praktisk tillämpning. Bauhaus särart låg i förmågan att överskrida traditionella kategorier. Rörelsen tog in olika avantgardistiska riktningar, däribland expressionism, konstruktivism och dadaism. Därmed skapades en dynamisk miljö där motstridiga ståndpunkter kunde samexistera. Bauhaus var ett radikalt experiment i att bryta ned gränser och uppmuntra sammanförande. Viljan att ompröva etablerade idéer och utforska nya möjligheter är fortfarande fascinerande. Bauhaus idéer är användbara verktyg för den som arbetar med samtida teman. De konkreta produkterna kommer att skilja sig mycket från dem som skapades under Bauhausåren.

Joseph Schillingers bildkonst var kubistisk.