Gilbert Sackerman

Gilbert Sackerman är känd för att ha dokumenterat amerikansk dekorativ konst för Index of American Design vid National Gallery of Art^[1].

Det är svårt att entydigt fastställa Gilbert Sackermans ”mest berömda verk”. Hans konstnärliga produktion omfattade många olika motiv. Eftersom inget enskilt verk är utpekat som det mest kända är ett bestämt svar svårt att ge. Som allmän översikt: många konstnärer har gjort självporträtt, till exempel Nicolas Poussins *Self-Portrait* och Henri de Toulouse-Lautrecs *Self-portrait in front of a mirror*. Ett annat vanligt motiv är familjeporträtt, som Toulouse-Lautrecs *Portrait of Countess A. de Toulouse Lautrec*. Många konstnärer har också skildrat bibliska scener; Nicolas Poussin målade till exempel flera motiv ur Gamla och Nya testamentet. Utan mer information om Sackermans verk går det inte att vara mer specifik.

Gilbert Sackerman (1900–1984) var en amerikansk konstnär, grafiker och pedagog. Han är främst känd för sina screentryck, även kallade serigrafier. Motiven är ofta stadsliv, natur och samhällskommentarer. Sackerman studerade vid Cleveland School of Art och undervisade senare vid samma institution under många år. Under den stora depressionen var han knuten till Works Progress Administration (WPA) och skapade tryck för Federal Art Project. Projektet stödde konstnärer och gjorde konsten mer tillgänglig. Trycken har ofta kraftfulla färger och tydliga linjer. Han experimenterade med olika screentryckstekniker, bland annat lager av färg och textur för att skapa djup och visuellt intresse. Verken fångar den amerikanska modernismens anda. Han ställde ut brett under karriären, och trycken finns i flera museisamlingar, bland annat Smithsonian American Art Museum.

Gilbert Sackerman (1900–1984) var en amerikansk konstnär, men det finns begränsat med uppgifter om hans stilistiska anknytningar. Han är främst känd som kommersiell konstnär och illustratör, särskilt under 1930- och 1940-talen. Då skapade han affischer för Works Progress Administration (WPA), en myndighet inom New Deal som inrättades för att bekämpa arbetslösheten under den stora depressionen. Affischerna marknadsförde ofta turism, folkhälsoinsatser och kulturprogram. Sackermans WPA-arbete ligger nära den amerikanska socialrealismen, som ville skildra vardagsliv och samhällsfrågor på ett tillgängligt sätt. Stilen kännetecknas av djärva färger, förenklade former och tydliga budskap, typiska för tidens grafiska formgivning. Han var inte enbart socialrealist, men WPA-bidragen visar rörelsens inflytande på amerikansk konst och bildkultur under depressionen. Han gjorde också illustrationer för tidskrifter och böcker.

Gilbert Sackerman arbetade främst som målare och grafiker. Han är känd för sina serigrafier, även kallade silkscreentryck, en teknik som ger starka färger och plana tonfält. Serigrafi är en stencilbaserad tryckmetod. Konstnären skapar en stencil på en finmaskig duk och pressar färg genom de öppna partierna ned på papperet. Varje färg kräver en egen stencil, så flerfärgstryck kräver noggrann planering och passning. Sackermans tryck har ofta flera färglager som bygger upp komplexa kompositioner. Serigrafi var hans främsta grafiska metod, men han målade också. Materialen i målningarna är sämre dokumenterade än trycktekniken. Med tanke på tryckens grafiska karaktär delar målningarna sannolikt samma estetik, med tydliga linjer och avgränsade färgfält. Mer forskning om enskilda målningar behövs för att avgöra exakt vilka material han föredrog.

Gilbert Sackerman (1900–1984) var en amerikansk konstnär, grafiker och lärare. Han är främst känd för screentryck, även kallade serigrafier, ofta med stadsmotiv och socialrealistiska teman. På 1920-talet studerade Sackerman vid Art Students League i New York för konstnärer som Kenneth Hayes Miller och Max Weber. Under 1930-talet engagerade han sig i Works Progress Administration (WPA), särskilt Federal Art Project, som stödde konstnärer under den stora depressionen. Sackerman skapade affischer och tryck för WPA, ofta med motiv från arbete och industri. Bilderna skildrar stadsliv med arbetare, byggnader och gatuscener. Stilen kännetecknas av starka färger och förenklade former. Verk finns bland annat på Metropolitan Museum of Art, Whitney Museum of American Art och Philadelphia Museum of Art. Han undervisade vid flera institutioner, däribland Brooklyn Museum Art School.

Gilbert Sackermans hustru Edith Sachar var själv konstnär. I november 1932 gifte hon sig med Marcus Rothkowitz, senare känd som Mark Rothko. I mitten av 1930-talet studerade Sachar metallarbete och smyckestillverkning vid New York School of Arts and Trades. Snart drev hon en framgångsrik verksamhet med silversmycken. År 1933 hade hon troligen börjat skulptera och undervisa i hantverk vid Center Academy. I juni 1936 fick Sachar sannolikt en tjänst vid WPA (Works Progress Administration), troligen inom skulpturavdelningen. Tjänsten avslutades i januari 1937. År 1942 hyrde Edith Sachar en vindsvåning på 36 East 21st Street med en ateljé åt Rothko längst bak och anställde flera personer för tillverkningen av smyckena. Rothko och Sachar separerade permanent i juni 1943; skilsmässan beviljades den 1 februari 1944.

Gilbert Sackermans konst finns i olika offentliga och privata samlingar, hos institutioner såväl som enskilda samlare. Någon fullständig förteckning över alla platser som äger hans verk finns inte lätt tillgänglig, men flera större gallerier och museer har ställt ut hans grafik och målningar. Bland dem finns South London Gallery, som har visat verk av expressionistiska konstnärer. Dessutom tar kommersiella gallerier med inriktning på modern brittisk konst ofta med Sackermans verk i separata utställningar och grupputställningar. För aktuella utställningar är det bäst att se efter i konstpublikationers eller nätbaserade gallerilistor. Auktionskataloger är också användbara: de dokumenterar tidigare försäljningar och visar vilka verk som funnits på marknaden. Konstmässor inriktade på 1900-talets brittiska konst kan också ge tillfälle att se och eventuellt köpa hans verk.

Det är svårt att säga exakt vilka konstnärer Gilbert Sackerman påverkade. Exxon National-utställningarna omfattade konstnärer som Carol Hepper, Julie Cohen och Michael C. McMillen, vilka använde många material och metoder, från drivved och djurben till lådkonstruktioner som väckte minnen. Pegan Brooke påverkades tidigt av Klee, men möten med inkaplatser och mayaruiner ledde henne till en mer direkt tolkning av landskapet. Andra, som Heidi Gliick och Scott Davis, utforskade ren forms geometri i måleriet, medan Denise Green, Aaron Karp och Tom Lieber valde ett mer måleriskt uttryck. Lieber, inspirerad av Rothko och Philip Guston, utvecklade ett personligt bildspråk med antydningar till människokroppen i ett lyriskt, abstrakt fält. Flera i ”Young American Artists” nämnde Klee som ett viktigt inflytande, bland annat Nachume Miller och Jenny Snider. Sniders målningar påminner om Danny Williams verk; båda inspirerades av organiska abstraktioner hos 1900-talets europeiska och amerikanska konstnärer som Kandinsky, Hartley och Dove. Exemplen visar många slags influenser och uttryck, vilket gör det svårt att isolera specifika påverkanslinjer från Sackerman.

Gilbert Sackerman var en konstnär verksam under WPA-eran.

Gilbert Sackerman (1900–1984) var en sydafrikansk konstnär, känd för sina målningar och grafiska blad. Han skildrade stadsliv och återkom ofta till District Six i Kapstaden, innan invånarna tvångsförflyttades under apartheid. Sackermans bilder utgör ett historiskt dokument över ett samhälle som systematiskt monterades ned. Han fångade invånarnas vardag; många verk visar gatuscener, marknader och porträtt av människor från District Six. Bilderna dokumenterar områdets kulturella rikedom och sociala väv. Hans stil förenar socialrealism med expressionistiska inslag, vilket låter honom förmedla både motivens yttre och deras känslomässiga atmosfär. Färg och komposition ger målningarna en känsla av närvaro och intimitet. I dag värderas verken för sin historiska och sociala betydelse. De ger inblick i en tid av intensiv samhällsförändring och politisk oro i Sydafrika. Sackermans konst fortsätter att beröra dem som intresserar sig för gemenskap, fördrivning och social rättvisa. Bilderna påminner om den mänskliga kostnaden för diskriminerande politik.

Gilbert Sackerman arbetade med akvarell och gouache.