George Cooke

Det är svårt att utse ett enda av George Cookes verk till hans mest berömda, eftersom hans betydelse bygger på ett helt livs mångsidiga konstnärliga produktion. George Cooke (1796–1872) utbildade sig till jurist innan han började måla porträtt. Han bodde i flera år bland ursprungsbefolkningar i Nordamerika, målade porträtt och arbetade för att bevara deras folk. År 1841 publicerade han *Manners...of the North American Indians*, som innehöll omkring 300 av hans gravyrer. Hans målning *Ambush for Flamingoes* (cirka 1857) ingår i Carnegie Museum of Arts samling i Pittsburgh. Den föreställer en jägare och en tjänare som väntar bakom en buske, beredda att skjuta en flock flamingor. Jägaren i målningen påminner om hur snabbt människan kan förstöra naturens skönhet. Catlin återgav flamingorna i olika poser för att uttrycka variation och rörelse.

Många museer har verk av George Cooke. I USA finns de bland annat på Charles Hosmer Morse Museum of American Art (Winter Park, Florida), Los Angeles County Museum of Art (Los Angeles), Metropolitan Museum of Art (New York), Minneapolis Institute of Arts, Museum of Modern Art (New York) och Virginia Museum of Fine Arts (Richmond). I Kanada finns hans verk på Royal Ontario Museum i Toronto. I Storbritannien finns Cookes konst på Bakelite Museum (Williton), Brighton Museum & Art Gallery, Geffrye Museum (London), Manchester Art Gallery, National Museums of Scotland (Edinburgh), Towneley Hall Art Gallery (Burnley, Lancashire), Fitzwilliam Museum (Cambridge), National Museum of Wales (Cardiff), National Gallery of Scotland (Edinburgh), Scottish National Gallery of Modern Art (Edinburgh), Burrell Collection (Glasgow), Jersey Museum and Art Gallery (St Helier) och Leeds City Art Gallery.

George Cooke hämtade lärdomar från verk av konstnärer som Jacob Ruisdael, Jan Wijnants och Albert Cuyp. Cookes teckning efter Ruisdaels *La Forêt* blev en grund för hans senare verk *Drinkstone Park* och troligen också en inspirationskälla till *Cornard Wood*. Påverkan märks i den noggranna återgivningen av lövverk och gräs, i chiaroscuroeffekterna och i målningens helhetskomposition. Kompositionen bygger på Ruisdaels scheman för skogsvyer: ett avbrott i de täta träden skapar djup och öppnar en vy mot horisonten, där en landsväg svänger in i skogen och en resenär och arbetande bönder syns. Även *Wooded View with Shepherd and Sheep* omarbetar Ruisdael- och Wijnantsmodellen. I Tyskland var Christian Dietrich en av Ruisdaels efterföljare, och många tyska konstnärer tog efter honom före 1800. Meindert Hobbema kopierades av Johann Christian Reinhart, Friedrich Mueller (kallad Teufelsmueller) och Ferdinand Kobell.

George Cookes konstnärliga utveckling påverkades av flera håll. Claude Lorraine Nursey, elev till David Wilkie, undervisade Cooke i Wilkies målningsmetoder. De innebar att varje del av en målning färdigställdes under ett enda arbetspass, utan undermålning. Cooke tillämpade metoden och analyserade målningar för att se om de hade utförts på det sättet. Han försökte också efterlikna den renhet han såg hos quattrocentokonstnärerna och förband den med freskomåleriets disciplin. Cooke lärde sig även av Henry Rogers, porträttmålare i City of London och elev till Beechey, som i sin tur hade varit elev till Reynolds. Rogers delade med sig av sina kunskaper om pigment och oljemedier. Lektionerna från Rogers gav Cooke arbetsvanor som han senare behövde korrigera. Mötet med olika tekniker och mästare formade hans konstnärliga arbetssätt och fick honom att experimentera och utveckla sin egen stil.