1917–1992[1]
David Hare
David Hare kom till skulpturen från ett annat håll: han utbildade sig till fotograf, drev ett laboratorium för färgfotografi i New York och började med tredimensionellt arbete först sedan hans fördjupning i den europeiska surrealismen under kriget hade förändrat hans syn på vad konsten kunde göra. Han föddes i New York City 1917[1] och utbildades i Colorado och Arizona. Han drogs in i kretsen av landsflyktiga avantgardekonstnärer som hade flytt den tyska ockupationen av Frankrike och var mellan 1942[1] och 1944 medredaktör för den surrealistiska tidskriften VVV tillsammans med André Breton, Marcel Duchamp och Max Ernst. Samarbetet placerade honom i centrum för en enastående överföring av idéer från den gamla världen till den nya.
Biografi
Hans första separatutställning kom 1944[1] på Art of This Century, Peggy Guggenheims galleri i New York som under samma år stödde Pollock, Rothko och de Kooning. Hares tidiga svetsade metallskulpturer delade periodens fascination för myt, det omedvetna och biomorf form, figurer som verkar växa ur rotsystem och varelser mellan djur- och mineraltillstånd. Moon Cage (1955), ett avskalat svetsat verk som nu förknippas med hans övergångsfas, markerar rörelsen från rent surrealistiska bilder mot något mer strukturellt och abstrakt.
Mot slutet av 1950[1]-talet ställde Hare ut internationellt: på São Paulo-biennalen 1957, i Whitney Museums Nature in Abstraction året därpå och vid flera på varandra följande Pittsburgh Internationals. Fruit Tree (1956, stål och brons, fem fot nio tum) och Seated Figure with Wings (1958) visar hans bestående intresse för förvandlingsbara, halvmänskliga former. Hans verk låter sig inte enkelt kategoriseras: de står för mycket i skuld till surrealismen för att helt vara abstrakt expressionistiska och är för amerikanska i sin direkthet för att utan vidare passa ihop med den europeiska grupp han hjälpte till att introducera. Han avled 1992[1] och efterlämnade verk som utgör ett sällsynt dokument över det transatlantiska ögonblick då New York blev den moderna konstens centrum.
Tidslinje
- 1917Föddes i New York City.
- 1942Var medredaktör för den surrealistiska tidskriften VVV tillsammans med André Breton, Marcel Duchamp och Max Ernst; han fortsatte i denna roll till 1944.
- 1944Hade sin första separatutställning på Art of This Century, Peggy Guggenheims galleri i New York.
- 1955Skapade "Moon Cage", ett svetsat verk som markerade hans övergång bort från surrealistiska bildmotiv.
- 1956Skapade "Fruit Tree", en skulptur i stål och brons.
- 1957Ställde ut på São Paulo-biennalen.
- 1958Ställde ut på Whitney Museums utställning Nature in Abstraction och skapade även "Seated Figure with Wings".
- 1992Avled vid 75 års ålder och efterlämnade en samling verk som dokumenterar den moderna konstens förskjutning över Atlanten till New York.
Viktiga verk
Tryck för att förstora.
Nästa anhalt
Utforska konstriktningarna →
Alla konstriktningar i samlingen, från renässansen till popkonsten.
Vanliga frågor
Vad är David Hare känd för?
David Hare är känd för sina svetsade metallskulpturer, särskilt de biomorfa former som antyder en övergång mellan djuriska och mineraliska tillstånd. Verken är svåra att kategorisera enkelt eftersom de blandar surrealistiska influenser med en tydligt amerikansk direkthet.Vilket är det mest kända verket av David Hare?
Det är svårt att utse ett enda verk som David Hares mest berömda, eftersom han arbetade med måleri, skulptur och fotografi. Han är kanske främst känd för sina bidrag till surrealismen och den abstrakta expressionismen. På 1940[1]-talet var Hare med och redigerade den surrealistiska tidskriften *VVV* i New York. Verken från denna period utforskade ofta mytologi och det undermedvetna. Senare lämnade han den renodlade surrealismen och utvecklade en mer personlig stil. Bland Hares uppmärksammade skulpturer finns serien med ”Janus”-gestalter, vars biomorfa former anspelar på den romerska guden för början och slut. Målningar som *Figure in a Landscape* innehåller ofta djärva färger och gestiska penseldrag. Hares verk finns i samlingarna på stora museer, däribland Museum of Modern Art i New York och Tate Gallery i London.Vad bör jag veta om trycken av David Hare?
David Hares grafiska blad räknas som originalverk om de skapats som grafik och utförts enbart i den formen. Vanligen trycks de i begränsade, numrerade upplagor och varje blad signeras av konstnären. Varje avtryck är ett original från en plåt, sten, trästock eller screen som gjorts för ändamålet. Konstnären färgar in och trycker varje blad för hand. Upplagor anges ofta med tal som 12/25, där det första anger bladets nummer och det andra hela upplagans storlek. Titeln skrivs vanligen mitt i den nedre marginalen och konstnärens signatur till höger. Blyerts är det vanligaste skrivredskapet. Utöver numrerade upplagor kan konstnärer göra konstnärsprov (A/P), provtryck (T/P), variantupplagor (V2, V3) eller varierande upplagor (V/E). Tryck märkta "Hors de Commerce" är identiska med upplagebladen men säljs inte. Professional Art Dealers Association of Canada (PADAC) och andra organisationer har fastställt definitioner som skiljer originalgrafik från reproduktioner, det vill säga kopior av verk som ursprungligen skapats i ett annat medium, exempelvis måleri. Konstnärens avsikt är viktig: originalgrafik är tänkt som ett självständigt konstverk, inte som en kopia.Vilken stil eller konstriktning tillhörde David Hare?
David Hare (1917[1]–1992[1]) var en amerikansk skulptör, fotograf, målare och konstsamlare knuten till surrealismen och den abstrakta expressionismen. Han föddes i New York och arbetade först som fotograf innan han övergick till skulptur i början av 1940[1]-talet. I de tidiga skulpturerna använde han ofta upphittade föremål, i linje med surrealismens intresse för det undermedvetna och irrationella. I mitten av 1940-talet knöts Hare nära till New York School, en grupp konstnärer som utvecklade abstrakt expressionism. Han deltog i grupputställningar och bidrog till utvecklingen av en amerikansk avantgarde. Verken från denna period utforskade ofta mytologi, psykologi och existentialism i en särpräglad personlig stil som förenade surrealism och abstraktion. Han var en del av den kortlivade men betydelsefulla Subjects of the Artist-skolan i New York.Vilka tekniker eller material använde David Hare?
David Hare var en mångsidig konstnär som arbetade i flera medier. Han är känd för skulptur, måleri och fotografi. Till en början var Hare fotograf. Han öppnade egen studio i New York 1941[1] och utforskade färgfotografiska tekniker. Han gjorde även experimentella fotografier, till exempel fotogram. Under 1940-talet drogs Hare till surrealismen. Han började skulptera, ofta med gips, ståltråd och upphittade föremål. Skulpturerna har ofta en grov, ofärdig karaktär. Från perioden kommer verk som *Figure in a Landscape* (1944) och *Moon Cage* (1955). Senare återvände Hare till måleriet. Hans målningar har ofta starka färger och abstrakta former, och i några införlivade han collageelement. Under hela sin karriär utforskade Hare teman som mytologi, natur och människans villkor.Vad var David Hare känd för?
David Hare (1917[1]–1992[1]) var en amerikansk skulptör, målare och fotograf knuten till surrealismen och den abstrakta expressionismen. Han är främst känd för sina gåtfulla skulpturer och blandtekniska verk. Till en början ägnade sig Hare åt fotografi på 1930[1]-talet. År 1941 öppnade han en egen kommersiell ateljé i New York. Snart kom han i kontakt med de surrealistiska konstnärer som sökt skydd i New York under andra världskriget. I början av 1940-talet redigerade han den surrealistiska tidskriften *VVV* tillsammans med André Breton, Max Ernst och Marcel Duchamp. I de tidiga skulpturerna använde Hare ofta upphittade föremål och ovanliga material. Verken utforskade mytologi, identitet och det undermedvetna. Han intresserade sig för automatism och slump och lät materialen vägleda skapandet. Efter andra världskriget knöts Hare till den abstrakta expressionismen. Han ställde ut på Betty Parsons Gallery tillsammans med Jackson Pollock, Mark Rothko och Barnett Newman. Under denna period blev verken mer abstrakta och gestiska. Han fortsatte att utforska psykologiska teman i skulptur och måleri. Hare undervisade vid flera lärosäten, däribland Philadelphia College of Art.Var kan jag se verk av David Hare?
Många större museer har verk av David Hare. I USA finns de bland annat på Metropolitan Museum of Art och Museum of Modern Art i New York, Los Angeles County Museum of Art (LACMA), Minneapolis Institute of Arts, Virginia Museum of Fine Arts, Charles Hosmer Morse Museum of American Art och Wolfsonian vid Florida International University. I Kanada kan Hares verk ses på Royal Ontario Museum. I Storbritannien har Victoria & Albert Museum, National Museums of Scotland (Royal Museum), Manchester Art Gallery, Geffrye Museum, Brighton Museum & Art Gallery och Bakelite Museum verk av honom.Varifrån kom David Hare?
David Hare var en amerikansk konstnär, född i New York 1917[1]. Hans föräldrar kom från Irland och hade invandrat till USA. Hare växte upp i New York och mötte där den framväxande konstscenen. Han fick ingen formell konstutbildning. Först arbetade han med fotografi och öppnade en kommersiell ateljé 1941[1]. Under 1940-talet väcktes hans intresse för surrealism och skulptur. Han knöt kontakter med konstnärer som Marcel Duchamp, André Breton och Max Ernst. Kontakterna befäste hans plats i New Yorks avantgarde. Från 1942 till 1944 var Hare medredaktör för den surrealistiska tidskriften *VVV*. Under hela karriären prövade han olika medier, bland annat måleri och assemblage. Verken utforskar ofta mytologi och det undermedvetna. Hare bodde och arbetade i USA fram till sin död 1992[1] och behöll kontakten med konstlivet i födelsestaden.Vem påverkades av David Hare?
David Hares inflytande märks i verk av konstnärer som han stod nära. Hans verk väckte under en tid en känsla av konkurrens hos Hans Hofmann. Hofmann började då måla med en terpentineffekt, till synes som en vänskaplig utmaning. Hare hade också en nära vänskap med David Smith; de stöttade varandra som kollegor. De intresserade sig för varandras arbeten och tog i viss mån intryck av dem i sitt eget skapande. Thupelo-workshopparna och andra regionala verkstäder som följde deras modell visar också Hares inflytande. Workshopparna startade 1988[1] i flera afrikanska länder. Medlemmar i Thupelo-gruppen gästade dem ofta som erfarna handledare. De hölls bland annat i Zimbabwe, Botswana, Mozambique, Zambia, Senegal, England och Jamaica. Workshopparna skapade ett nätverk av konstnärer och främjade ömsesidig påverkan och personliga relationer.Vem påverkade David Hare?
David Hares konstnärliga utveckling tog intryck av flera riktningar, från kubismen till New York-skolan. Tidigt introducerades han av sina lärare till analytisk kubism och gjorde ingående analyser av Braques och Picassos målningar. Han studerade också tidiga verk av Kandinsky och Miró samt Matisse och Mondrian. 1950[1]-51 såg Hare Pollock, de Kooning och Rothko som mentorer. Arshile Gorkys utställning på Whitney 1951, med *Agony* (1947) och *The Liver Is the Cock's Comb* (1944), gjorde starkt intryck. Hare såg många av Pollocks verk från 1940-talet, däribland hans emaljmålningar. Han påverkades också av Barnett Newman, Clyfford Still och Mark Rothko. Senare, i början av 1960-talet, berördes han av verk av Morris Louis och Kenneth Noland. Hare uppfattade att Louis och Noland ville skapa ett nytt sätt att lägga på färg utan gest eller motiv.Vem var David Hare?
David Hare (1917[1]-1992[1]) var en amerikansk skulptör, målare och fotograf förknippad med surrealism och abstrakt expressionism. Han föddes i New York och arbetade först som fotograf; 1941[1] öppnade han en egen ateljé. Under andra världskriget tog han fram kamouflagematerial för den amerikanska militären. På 1940-talet gick han över till skulptur och prövade material som gips, metall och upphittade föremål. 1948 grundade han Subjects of the Artist School i New York tillsammans med Mark Rothko, William Baziotes och Robert Motherwell. Den kortlivade skolan främjade avantgardistiska konstidéer. Verken utforskar ofta mytologi, natur och människans villkor. Skulpturerna innehåller ofta symboliska bilder och biomorfa former. Hare är kanske mindre känd än några av sina abstrakt expressionistiska samtida, men hans bidrag till amerikansk konst är betydande, särskilt hans nyskapande syn på skulptur. Han ställde ut mycket under karriären, och verk finns i många offentliga samlingar.Varför är verken av David Hare viktiga idag?
Betydelsen av en konstnärs verk omvärderas ofta med tiden när kulturella sammanhang förändras. Hur konst tas emot och tolkas beror i hög grad på den tidpunkt då man möter den. Rådande konstriktningar, politiska ideologier och samhällsvärderingar formar alla vår förståelse av en konstnärs bidrag. Till exempel förändrade abstrakt expressionisms framväxt i USA synen på tidigare moderna konstnärer som Picasso. Abstrakt konsts dominans fick vissa att betrakta Picassos föreställande stil som föråldrad. På liknande sätt påverkade förändrade attityder till marxism och sovjetisk socialism synen på socialistisk realism. Studier av äldre konsttolkningar ger inblick i tidigare generationers värderingar och föreställningar. Det historiska perspektivet hjälper oss att förstå hur kulturella och politiska krafter formar konstsmak och kritik. Fortsatta studier av konstnärer som David Hare gör det möjligt att analysera hur dessa krafter påverkar vår förståelse av konsthistorien.
Källor
Texten om David Hare bygger på följande primära och tertiära källor.
- [1] wikipedia Wikipedia: David Hare Används för: biografi, födelsedata, dödsdata, identifierare, konströrelse, nationalitet.
- [2] bok guggenheim-guhe00solo Används för: biografi.
- [3] bok guggenheim-modernsculpturef00hirs Används för: biografi.
- [4] bok guggenheim-peggygu00alle Används för: biografi.
Redaktionellt ansvar: Solis Prints. Källorna kontrollerades 5 oktober 2026. Klicka på en källa för detaljer, eller håll pekaren över [N] i texten ovan för att förhandsgranska.
Redaktionella principerMetodRättelserOm AI-användningOm redaktionen