D. Jeffrey Mims

D. Jeffrey Mims är känd för arkitekturmåleri och dekorationsmåleri. Han placerade sig inom en klassisk realistisk tradition och fokuserade på dekorativt arbete i väggformat.

D. Jeffrey Mims är främst känd för sina bidrag till det samtida klassiska måleriet, särskilt sina muralmålningar och fresker. Han har inget enskilt ”mest berömt verk”, men arbetet vid American^[1] Academy in Rome gav honom stor uppmärksamhet. Mims arbetar ofta med storskalig offentlig konst. Han har utfört uppdrag åt kyrkor, universitet och privata samlingar. Hans arbetssätt förenar traditionella tekniker med moderna teman. Han håller ofta kurser och föreläsningar om klassiska målerimetoder och för vidare sin kunskap till en ny generation konstnärer. Verken kännetecknas av ett starkt fokus på teckning, komposition och användning av ljus och skugga för att skapa djup och form. Mims förespråkar att klassiska konstnärliga principer även fortsättningsvis ska vara relevanta i samtidskonsten. Hans muralmålningar har ofta allegoriska och historiska inslag som speglar hans intresse för kontinuiteten i västerländska konsttraditioner.

Många museer har samlingar av dekorativ konst som kan innehålla verk i stil med D. Jeffrey Mims. I USA finns relevanta verk på Metropolitan Museum of Art i New York, Museum of Modern Art i New York, Los Angeles County Museum of Art, Minneapolis Institute of Arts, Royal Ontario Museum i Toronto, Virginia Museum of Fine Arts i Richmond, Wolfsonian vid Florida International University i Miami Beach och Charles Hosmer Morse Museum of American^[1] Art i Winter Park i Florida. I Storbritannien finns Brighton Museum & Art Gallery, Geffrye Museum i London, Manchester Art Gallery, National Museums of Scotland, Royal Museum i Edinburgh och Victoria & Albert Museum i London. Andra museer med relevanta samlingar är Rosicrucian Egyptian Museum i San Jose, San Antonio Museum of Art, Santa Barbara Museum of Art, University of Georgia, Lamar Dodd School of Art i Athens, University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology i Philadelphia, Walters Art Museum i Baltimore och Yale University Art Gallery i New Haven i Connecticut.

Det är svårt att bedöma Mims inflytande på andra konstnärer. En historisk bakgrund kan ändå ge en bild av hur konstnärligt inflytande i allmänhet fungerar. Tricia Collins och Richard Milazzo, som samarbetade 1982–1994^[1], påverkade i hög grad konstnärer som Peter Halley och Jeff Koons. Som skribenter och utställningsarrangörer bidrog de med tolkningsramar för verken. Som vänner, handlare och samlare hjälpte de till att utveckla marknaden genom sin marknadsföring. De redigerade *Effects: Magazine for New Art Theory* 1982–1984, en plattform för den konst de stödde. Även William T. Williams (född 1942), en lyrisk expressionist, har haft inflytande. Hans metod, som kan jämföras med jazzimprovisation, väver samman färg och penselföring inom en tydlig struktur. Williams tillhör den generation afroamerikanska konstnärer födda omkring 1940 som förde svart måleri och skulptur till konstnärlig mognad.

D. Jeffrey Mims studerade vid Lyme Academy College of Fine Arts, en institution med tonvikt på klassisk utbildning. Där studerade han för porträttmålaren Elizabeth Gordon Chandler och skulptören Deane G. Keller. Mims verk visar inflytande från den amerikanska akademiska traditionen, som värdesätter hantverksskicklighet och historiska motiv. Han har beröringspunkter med 1800-talets franska akademiska målare som William Bouguereau, känd för sina figurkompositioner. Mims har också uttryckt beundran för de gamla mästarna. Han har kopierat målningar av konstnärer som Peter Paul Rubens för att förstå deras tekniker och konstnärliga principer. Hans arbetssätt visar en vilja att knyta an till det förflutnas konsttraditioner och anpassa dem till samtida praktik. Han framhåller vikten av att studera historiska exempel som en väg till konstnärlig utveckling.

D. Jeffrey Mims är amerikansk målare och muralmålare, verksam under sent 1900-tal och tidigt 2000-tal. Han är känd för verk i klassisk tradition, särskilt muralmålningar och fresker. Mims utbildade sig vid Lyme Academy College of Fine Arts i Connecticut och fortsatte sedan vid Florence Academy of Art i Italien. Tiden i Italien påverkade hans stil och arbetssätt. Han blev förespråkare för klassiska tekniker, som förberedande teckningar och noggranna studier av ljus och skugga. Mims arbetar med både privata och offentliga uppdrag och har skapat muralmålningar för kyrkor, bibliotek och andra offentliga byggnader. De visar ofta historiska eller allegoriska motiv i en stil som erinrar om de gamla mästarna. Han håller också kurser och workshops i klassiskt måleri och förmedlar sina kunskaper till en ny generation konstnärer. Hans ateljé ligger i North Carolina.

Det är svårt att sammanfatta varför en konstnärs verk är viktiga ”i dag”, eftersom betydelse är en subjektiv bedömning som ständigt förändras. Man kan peka på hur en konstnär förhåller sig till aktuella händelser; sådana händelser leder ofta till historiska jämförelser. När den visuella kulturen växer kan det förflutna tyckas finnas kvar i nuet. Man kan också se till konstnärens förmåga att vara det en källa kallar en ”medaktör”, som gemensamt ”strävar efter mening mellan två skilda, ofta olikartade kulturströmmar”. Sådana konstnärer rubbar uppfattningar om ursprungsbefolkningars konst och gränserna mellan etablerade genrer. Konsten vidgar, mångfaldigar och utmanar etablerade konsthistoriska släktlinjer. Konsthistoriker och kritiker har stor makt när de analyserar en nu levande konstnärs verk och kan påverka konstnärens karriär. Det återstår att se hur D. Jeffrey Mims verk kommer att tas emot.

D. Jeffrey Mims verk hör till den klassiska realistiska traditionen. Han specialiserar sig på traditionellt muralmåleri och arkitektonisk ornamentik.

D. Jeffrey Mims föddes 1954^[1].