Carel Nicolaas Storm

Carel Nicolaas Storm är känd som en av Haag-skolans främsta etsare. Han grundade Dutch Etching Club tillsammans med Willem Witsen och skapade över fyrahundra etsningar med motiv som havslandskap, interiörer och stilleben.

Det är svårt att utse ett enda mest känt verk av Carel Nicolaas Storm. Källor från hans egen tid kan dock ge en bild av olika verks anseende, mottagande och betydelse under karriären. Utan mer information går det inte att avgöra vilket verk väckte störst uppmärksamhet. Utställningskataloger, recensioner och omnämnanden i historiska konstpublikationer kan visa vilka målningar som diskuterades eller beundrades mest då. Samlingar som äger hans verk kan också ge ledtrådar till vilka som anses betydelsefulla i dag. För att ge ett mer bestämt svar om hans mest berömda verk behövs ytterligare studier av Storms produktion och dess historiska sammanhang.

Carel Nicolaas Storm (1827-1900) var en nederländsk målare, tecknare och litograf. Tryck bygger ofta på befintliga konstverk. Under 1600- och 1700-talen bedömdes de som antingen ”original”, kopia eller verk i en viss mästares stil. Med original menades en ny skapelse, inte en kopia. Kopior byggde på en förlaga och var i allmänhet billigare, men vissa värderades högt. Verk som beskrevs som gjorda ”i en mästares manér” hade vanligen lågt pris, även om det fanns undantag. Tryck skapades för att undersöka förändringar som originalverket genomgått. När inskrifter på tryck återges skiljs ord som ligger långt från varandra på samma rad åt med bindestreck; ord på olika rader skiljs åt med snedstreck. Kopior omfattar tecknade och målade versioner. De nämns endast om de belyser originalets tidigare utformning eller betydelse.

Carel Nicolaas Storm tillhörde den nederländska realismen, som växte fram under 1600-talet. Stilen uppstod i Nederländerna till följd av flera faktorer, framför allt reformationen och protestantismens etablering. Religiös och politisk oro hade delat lågländerna i två tydliga enheter: Flandern, som förblev katolskt och rojalistiskt, och Nederländerna, som blev en republik och ett centrum för protestantismen. Den nederländska guldåldern präglades av ökad handel, välstånd, växande självförtroende och medvetenhet om kulturell identitet. Barockens visuella överdåd, med sina katolska associationer, stod i kontrast till den protestantiska självförnekelsen och återhållsamheten. Därför hade konstnärer få egentliga uppdrag utöver porträttbeställningar, och deras yrkesställning blev osäker.

Det är svårt att slå fast exakt var man kan hitta verk av Carel Nicolaas Storm. Många större museer har dock samlingar av nederländsk konst och art déco-föremål, där Storms verk kan ingå. Man kan till exempel undersöka Rijksmuseum och Mauritshuis i Haag eller Museum Boymans-van Beuningen i Rotterdam. Även samlingar längre bort kan vara värda att kontrollera, som Metropolitan Museum of Art i New York, Los Angeles County Museum of Art (LACMA) och Royal Ontario Museum i Toronto. I Storbritannien kan Victoria & Albert Museum i London, National Museums of Scotland i Edinburgh och Manchester Art Gallery vara möjliga platser. Även mindre gallerier och museer kan ha verk av honom.

Utan mer information är det svårt att avgöra var Carel Nicolaas Storm kom ifrån. Namnet kan vara felstavat eller konstnären obskyr. Det finns dock vissa ledtrådar utifrån liknande namn och platser i Nederländerna. Carel Visser föddes exempelvis i Papendrecht i Nederländerna 1928. Rembrandt Harmensz van Rijn (1606-1669) föddes i Leyden. Jacob van Ruisdael (1629-1682) inledde sin yrkeskarriär i Haarlem. Salomon van Ruisdael (omkring 1602-1670) hade etablerat sig i Haarlem omkring 1616. Pieter Saenredam (1597-1665) tillbringade större delen av livet i Haarlem. Hercules Seghers (1590-1640) blev medlem i målarnas skrå i Haarlem 1612 och verkade också i Utrecht, Amsterdam och Haag. Jan Steen (1626-1679) var elev till Jan van Goyen.

Carel Nicolaas Storms konstnärliga inflytande är svårt att mäta direkt genom historiska källor. Att sätta hans praktik i ett bredare konsthistoriskt sammanhang ger dock viss inblick i möjliga kopplingar. Düsseldorfakademins målare Johann Wilhelm Schirmer och Caspar Scheuren visar, liksom konstnärer som Decamps, Diaz de la Peña och Rousseau, ett intresse för romantiken. Dessa konstnärer, verksamma under 1800-talet, arbetade med stämning och måleriska gester, inslag som kan ha beröringspunkter med Storms verk. Ett annat perspektiv är att undersöka Frans Hals inflytande på senare konstnärer. Claus Grimms studie från 1990 placerar Hals som en föregångare till Manet och ett tidigt inflytande på Paul Cézanne och förbinder honom med Courbet, Leibl och Van Gogh. Grimm konstaterar att Hals peinture och individuella penseldrag förbinder beställda porträtt med abstrakt färg och form. Det gäller Hals efterliv i konsten, men antyder ett sätt att spåra inflytande genom stilistiska inslag och förhållningssätt till måleri. Dessa indirekta kopplingar ger en ram för att analysera Storms plats i konstnärliga traditioner.

Carel Nicolaas Storm, ibland kallad C. M., var en bekant till Vincent van Gogh. Van Gogh nämner honom i brev när han återger samtal om konst och konstnärer. Vid ett tillfälle försvarade Van Gogh konstnären De Groux rykte efter att C. M. fällt en nedsättande kommentar. Van Gogh tillrättavisade C. M. för att ifrågasätta De Groux karaktär och hävdade att en konstnärs privatliv borde förbli privat om verken var klanderfria. Van Gogh jämförde De Groux med mästare som Millet och Gavarni, men C. M. betraktade tydligen inte Gavarni som en mästare. Vid ett annat tillfälle såg C. M. en teckning som Van Gogh hade skissat på natten tillsammans med Breitner. Den visade Paddemoes, det judiska kvarteret nära Nya kyrkan, sett från Torvmarknaden. Även Jules Bakhuyzen såg teckningen och kände igen platsen. C. M. bad sedan Van Gogh att göra fler stadsbilder.

Carel Nicolaas Storms verk betraktas genom senare konstriktningar, särskilt impressionism och postimpressionism. Från slutet av 1800-talet har kritiker dragit paralleller mellan Storm och konstnärer som kom efter honom. Ett perspektiv hävdar att Storms ”grova manér” var ett unikt inslag under hans tid. Jämförelser har gjorts med Manet, Cézanne, Courbet, Leibl och Van Gogh. Vissa ser Storm som en föregångare till Manet eller en tidig föraning om Cézannes måleri. Betoningen på enskilda penseldrag ses som en bro mellan traditionellt beställt porträttmåleri och en subjektiv uppskattning av abstrakta mönster. Detta synsätt riskerar dock att förbise verkens ursprungliga sammanhang. Att enbart fokusera på hans inflytande på senare konstnärer kan skilja honom från den kulturella miljö där han skapade sin konst. Det är viktigt att tänka på hur stilen tilltalade hans samtida, och inte bara hur den förebådade framtida strömningar.

Carel Nicolaas Storm föddes i Nederländerna 1841. Carel Nicolaas Storm dog 1924, 83 år gammal.

Carel Nicolaas Storm dog 1924, 83 år gammal.