Andre Kertesz

Planera ditt besök för att se Andre Kertesz →

• Vad är Andre Kertesz känd för?+

  André Kertész är känd för sitt banbrytande sätt att komponera fotografier under 1900^[1]-talets första hälft. Under Parisåren fotograferade han män som inte passade in i den officiella berättelsen om återhämtningen efter kriget, till exempel berusade och hemlösa.
• Vad är Andre Kerteszs mest kända verk?+

  André Kertész var en ungerskfödd fotograf känd för sina banbrytande bidrag till fotojournalistiken och sin användning av okonventionell bildkomposition. Även om han skapade ett stort antal hyllade bilder under sin karriär betraktas 'Fork' från 1928^[1] ofta som ett av hans mest igenkännbara och omtalade verk. Fotografiet visar en enkel metallgaffel som ligger på en tallrik, med utdragna skuggor från tindarna. Bilden förvandlar ett vardagsföremål till en studie i form, ljus och skugga. 'Fork' visar Kertészs förmåga att finna skönhet i det vardagliga, en egenskap som kännetecknar hans fotografiska stil. Bilden ingår i en serie stilleben som Kertész skapade under sin tid i Paris, och den har visats och reproducerats i stor omfattning, vilket befäst dess plats som ett signaturverk i hans samlade verk.
• Vad bör jag veta om Andre Kertesz' tryck?+

  André Kertész (1894^[1]-1985^[1]) var en ungerskfödd fotograf känd för sitt nyskapande förhållningssätt till fotografisk komposition. 1925^[1] flyttade han till Paris, där han umgicks med progressiva konstnärer som Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans tryck fångar ofta enkla föremål i eleganta arrangemang, vilket visar en klar syn. Ett exempel är "Mondrians pipa och glasögon" (1926), ett gelatinsilvertryck taget i Piet Mondrians ateljé. Det föreställer Mondrians glasögon och pipa i en skål, vilket frammanar den renhet som förknippas med den nederländske konstnärens målningar. Verket ingick i Kertészs första separatutställning på galleriet Au Sacre du Printemps. 1933 skapade Kertész en serie förvrängda kvinnliga nakenstudier, beställda av A.-P. Barancy, redaktör för *Le Sourire*, och publicerade i *Arts et Métiers Graphiques*. Dessa bilder använde skrattspeglar för att skapa märkliga, fragmenterade kroppar. Vissa kritiker betraktar dem som surrealistiska pin up-bilder, gjorda för att liva upp betraktaren. Kertész skapade även förvrängda bilder av män, men dessa är mindre kända. De kvinnliga förvrängningarna kom senare att lyftas fram som exempel på Kertészs avantgardistiska stil.
• Vilken stil eller rörelse tillhörde Andre Kertesz?+

  André Kertész, en ungersk fotograf som flyttade till Paris 1925^[1], förknippas med flera konstnärliga rörelser. Han lärde känna progressiva konstnärer, däribland Fernand Léger och dadapoeten Tristan Tzara. Hans verk från slutet av 1920-talet har drag gemensamma med surrealismen. Liksom surrealisterna Man Ray och Brassaï använde Kertész visuell juxtaposition och överraskning i sin fotografi. Han fångade bilder av svaga eller skadade män och ställde dem mot reklam som förmedlade en hälsosam, robust bild av fransk maskulinitet. Denna teknik, som också var vanlig i dåtidens reklam, gjorde det möjligt för honom att ifrågasätta första världskrigets effekter på den manliga befolkningen. År 1933 skapade Kertész en serie förvridna kvinnliga nakenstudier, som ofta har kopplats till surrealismen. Dessa fotografier, beställda av tidskriften *Le Sourire*, gav en voyeuristisk bild av den kvinnliga kroppen genom användning av förvrängande speglar. Medan vissa kritiker ser dem som surrealistiska pinuppbilder, ser andra dem som en del av Kertész bredare utforskande av kulturella konflikter och sociala oro.
• Vilka tekniker eller material använde Andre Kertesz?+

  André Kertész är känd för sitt banbrytande sätt att komponera fotografier. Hans tekniker varierade, men han är mest känd för svartvit fotografi med gelatinsilvertryck. 1925^[1] flyttade Kertész till Paris, där han umgicks med avantgardekonstnärer. Hans tidiga konst omfattade bilder av vardagsföremål, som ”Mondrians pipa och glasögon” (1926), tagen i Piet Mondrians ateljé. Senare, 1933, skapade Kertész en serie kvinnliga förvrängningar med hjälp av speglar. Opublicerade glasnegativ visar hans ateljéuppställning och avslöjar avståndet mellan modellen och den förvrängda spegelbilden. Genom att ta ett steg tillbaka avslöjade Kertész fiktionen bakom de förvrängda kropparna, i kontrast till bilder där spegelns roll döljs och förvrängningarna framstår som kroppens egna. Dessa bilder skapades som en kommersiell verksamhet.
• Vad var Andre Kertesz känd för?+

  André Kertész (född i Budapest 1894^[1], död i New York 1985^[1]) är känd för sin tidiga, banbrytande fotografiska komposition. 1925^[1] flyttade han till Paris och kom i kontakt med progressiva konstnärer som Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans första separatutställning hölls på det avantgardistiska Au Sacre du Printemps Gallery. Kertész fotografier fångade ofta mellankrigstidens Frankrike. Han fotograferade utsatta, skadade eller hemlösa män och ställde dem mot bilder av starka gestalter i reklam. Ett foto från 1928 visar en man på ett parisiskt kafé intill en Ovomaltine-affisch. Kontrasten lyfte fram skillnaden mellan idealet om en frisk man och männens verklighet efter första världskriget. Senare skapade Kertész serien *Distortions*, fotografier av nakna kvinnor med förvrängande speglar. A.-P. Barancy, redaktör för *Le Sourire*, beställde verken 1933; senare publicerades de i *Arts et Métiers Graphiques*. Bilderna förenar detaljskärpa och förvrängning och har tolkats både som surrealistiska pinupbilder och som avantgardekonst.
• När levde och verkade Andre Kertesz?+

  André Kertész föddes i Budapest i Ungern 1894^[1] och dog i New York 1985^[1]. Hans fotografiska karriär sträckte sig över stora delar av 1900^[1]-talet, och han bodde och arbetade i Ungern, Frankrike och USA. Kertész tjänstgjorde i den österrikisk-ungerska armén 1914–1918^[1]. Efter kriget flyttade han till Paris 1925, där han arbetade som frilansfotograf för publikationer som *Berliner Illustrierte Zeitung*. Han blev del av konstnärskretsen kring personer som Piet Mondrian och Constantin Brancusi. År 1936 flyttade Kertész till New York, där han till en början hade svårt att bli erkänd. Han arbetade för *Harper’s Bazaar* och *Vogue*, men trivdes inte med begränsningarna i det kommersiella arbetet. Senare i livet fick han stort erkännande för sina insatser inom fotografiet.
• Var kan jag se Andre Kertesz' verk?+

  André Kertészs konstnärskap kan ses på flera platser. I USA hittar man hans fotografier på Metropolitan Museum of Art, Museum of Modern Art och National Gallery of Art i Washington, D.C. Andra amerikanska institutioner som äger hans konstnärskap är George Eastman House i Rochester, Philadelphia Museum of Art och Carnegie Museum of Art i Pittsburgh. Kertész är även representerad i europeiska samlingar. Musée d'Orsay i Paris äger några exempel. Hans bilder finns även på National Gallery of Canada i Ottawa. National Museum of Photography, Film & Television och Royal Photographic Society i Storbritannien äger också ett antal av hans verk.
• Vem influerades av Andre Kertesz?+

  André Kertész (1894^[1]–1985^[1]) umgicks med progressiva konstnärer i Paris efter att ha emigrerat från Ungern 1925^[1]. Bland dem fanns Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans verk påverkade senare fotografer, särskilt inom fotojournalistiken och den surrealistiska fotografikonsten. Henri Cartier-Bresson, som började som kubistisk målare, övergick till fotografi 1932 och blev känd för att fånga ”det avgörande ögonblicket”. Hans oväntade sammanställningar hade ett surrealistiskt drag. Kertész dokumentära blick och skarpa visuella sammanställningar påverkade också Eugène Atget, som dokumenterade Paris och gatulivet där. Liksom Atget fångade Kertész både löftena och skräcken i konsumtionskulturen. Surrealistiska fotografer som Bill Brandt, Jerry Uelsmann och Lucas Samaras inspirerades av fotografer som Man Ray, Dora Maar och Claude Cahun. De skapade fotografier med specialeffekter eller fantasimotiv och använde överlagringar och montage för att skapa drömlika bilder.
• Vem påverkade Andre Kertesz?+

  I Paris umgicks André Kertész med progressiva konstnärer som Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans fotografi *Mondrian's Pipe and Glasses* (1926^[1]), taget i Piet Mondrians ateljé, frammanar den renhet i synsättet som återfinns i den holländske konstnärens målningar. Kertész konstnärskap har kopplats till surrealismen, särskilt hans förvridna kvinnliga nakenbilder från 1933. Dessa fotografier publicerades tillsammans med poetisk text av A.-P. Barancy, i *Le Sourire*. Några av hans verk visades i utställningskatalogen *L'Amour Fou: Photography and Surrealism* från 1985^[1]. Henri Cartier-Bresson gick också från måleri till fotografi. Som ung studerade Cartier-Bresson måleri hos André L'Hote, som strävade efter att förena kubismen med klassiskt franskt måleri. L'Hotes undervisning påverkade Cartier-Bressons fotografiska komposition och gav honom förmågan att uppfatta arrangemang av former, linjer, skuggor och högdagrar. Cartier-Bresson utforskade kort surrealismen, i ett försök att fånga det omedvetna.
• Vem var Andre Kertesz?+

  André Kertész (1894^[1]–1985^[1]) var en i Ungern född fotograf, känd för sitt nyskapande sätt att komponera bilder. Han emigrerade till Paris 1925^[1] och kom där i kontakt med progressiva konstnärer, däribland Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans verk utforskade ofta första världskrigets följder för män och skildrade försvagade eller marginaliserade män i stadsmiljö. Fotografierna fångade avståndet mellan idealiserade bilder av efterkrigstidens manlighet och mäns verkliga liv. Genom visuella kontraster ifrågasatte Kertész statens strategi att knyta återuppbyggnaden efter kriget till manligt arbete. År 1933 skapade han en serie förvrängda kvinnliga nakenbilder på uppdrag av tidskriften *Le Sourire*. Fotografierna togs med speglar från ett lustiga huset och sågs till en början som kommersiell erotik. Senare erkändes de som uttryck för Kertész avantgardistiska konst. Serien har kopplats till surrealismen genom förvrängningarna och utforskandet av den kvinnliga kroppen.
• Varför är Andre Kertesz verk viktiga idag?+

  André Kertész (född i Budapest 1894^[1], död i New York 1985^[1]) flyttade till Paris 1925^[1] och kom att umgås med progressiva konstnärer som Fernand Léger och Tristan Tzara. Hans fotografier ger inblick i surrealismens historiska och estetiska sammanhang. Hans tidiga verk fångade mellankrigstidens franska kulturklimat. I stället för att presentera idealiserade bilder fokuserade Kertész ofta på försvagade eller skadade män i stadsmiljön, och blottade en kontrast mellan efterkrigstidens fantasier om manlighet och tidens verklighet. Han använde visuell juxtaposition för att ifrågasätta berättelsen om återuppbyggnad kopplad till mäns arbete, och fångade avståndet mellan den offentliga bilden och männens levda erfarenheter efter första världskriget. Hans fotografier från denna period speglar ett surrealistiskt förhållningssätt. De skildrar stadsgator som oroande utomhusmuseer, fyllda med föremål som utlöser surrealistiska upplevelser. Kertész utforskade även skildringar av den skadade manskroppen och överförde dessa experimentella bilder till kvinnliga former, som i serien ”Distortions”, beställd av tidskriften *Le Sourire* 1933. Dessa verk, som använde förvrängande speglar, lekte med visuell objektifiering och utmanade konventionella föreställningar om sociala normer.