Hoppa till innehåll

Köp 3 konstverk till fullpris och spara 15 %

Alexander Boghossian
1937–2003 · Etiopien[1]

Alexander Boghossian

År 1963[1] köpte Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris en målning av Skunder Boghossian, det första verket av en samtida afrikansk konstnär i museets samling. Han var tjugosex år gammal och hade varit i Paris i sex år.

Finns på 1 museumWikipedia3 källor

Porträtt av Alexander Boghossian

Biografi

Han föddes som Alexander Skunder Boghossian den 22 juli 1937[1] i Addis Ababa. Fadern Kosrof Gorgorios Boghossian var armenisk överste i Haile Selassies kejserliga livgarde, modern etiopisk. Ett statligt stipendium förde honom till London 1955[1], där han studerade vid Saint Martin's School of Art, Central School of Art and Design och Slade. År 1957 flyttade han till Paris för studier vid Académie de la Grande Chaumière och École Nationale Supérieure des Beaux-Arts. Där mötte han Wifredo Lam och anslöt sig till avantgardegruppen Phase.

Han utvecklade i sitt måleri en metod som han kallade quflfu, sammanlänkad: ett sammanvävt bildspråk från etiopiska kyrkliga handskrifter, koptiska tecken och däbtära-magirullar. Kristna, afrikanska och santeriska symboler förekom samtidigt i kompositioner som kunde läsas som enhetliga helheter eller som fragmenterade bilder. Juju's Wedding (1964[1]) införlivades året därpå i Museum of Modern Art i New York; Night Flight of Dread and Delight (1964) hör fortfarande till hans mest omdiskuterade verk. År 1977 blev han den första afrikanska konstnären att formge ett FN-frimärke för förstadagsbrev, med temat Combat Racism.

Han undervisade vid Howard University i Washington från 1972[1] till 2001. Hans sista stora beställningsverk, Nexus (2001), var en aluminiumrelief som mätte 365 gånger 1 585 centimeter och installerades på Etiopiens ambassad i Washington. Han dog den 4 maj 2003[1], 65 år gammal.

Tidslinje

  1. 1937Född som Alexander Skunder Boghossian i Addis Ababa i Etiopien
  2. 1955Studerade vid Saint Martin's School of Art i London.
  3. 1957Flyttade till Paris och studerade vid Académie de la Grande Chaumière
  4. 1963Musée d'Art Moderne förvärvade hans målning
  5. 1964Skapade 'Juju's Wedding' och 'Night Flight of Dread and Delight'
  6. 1965”Juju's Wedding” införlivades i samlingen på Museum of Modern Art i New York
  7. 1972Började undervisa vid Howard University i Washington
  8. 1977Formgav ett FN-frimärke för förstadagsbrev
  9. 2001Sista beställningen, 'Nexus', installerades vid den etiopiska ambassaden
  10. 2001Slutade undervisa vid Howard University
  11. 2003Dog den 4 maj, 65 år gammal

Nästa anhalt

Utforska konstriktningarna →

Alla konstriktningar i samlingen, från renässansen till popkonsten.

Vanliga frågor

  • Vad är Alexander Boghossian känd för?
    Alexander Boghossian är känd för sina målningar som väver samman bilder från etiopiska kyrkliga manuskript, koptiska tecken och däbtära-magiska rullar. Hans verk Juju's Wedding (1964[1]) förvärvades av Museum of Modern Art i New York, och Night Flight of Dread and Delight (1964) hör till hans mest diskuterade verk.
  • Vilken stil eller konstriktning tillhörde Alexander Boghossian?
    Det är svårt att hänföra Alexander Boghossian till en enda stil. Begreppet ”stil” i konsten är ett grepp, ett sätt att skapa ett verk. Stil är hur människor uppfattar sin omgivning, och nya stilar kan vara obegripliga när de först framträder. En granskning av konsthistorien visar många stilar, var och en särskild för ett verk utanför sin tids allmänna stil. Kring sekelskiftet uppstod rörelser som förespråkade färgade ytor. Dessa rörelser utvecklades till teorier om förskjutna färgade ytor och ytans rörelse. En parallell tendens uppstod att konstruera efter cirkelns kurva, kallad rondism. Förskjutningen av ytor och konstruktion efter kurvan gav större konstruktivitet inom bildytans gränser. Läran om ytmåleri leder naturligt till läran om figurativ konstruktion eftersom figuren finns i ytans rörelse.
  • Vilka tekniker eller material använde Alexander Boghossian?
    Alexander Boghossian experimenterar med olika material för att ge liv åt sina målningar. Han införlivar lera, polyuretanharts, modelleringspasta, epoxi, mossa och papier-maché i sina verk. Alexander Charriol använder akrylfärg, sprejfärg, pastell och kol på duk. Vissa konstnärer använder en ”benlös metod”. Den börjar med att man tillför vatten på delar av papperet och förbereder ytan så att senare penseldrag flyter ut. När tusch eller pigment appliceras på den vattenmättade ytan prövas papperets uppsugningsförmåga i kontrast till de torra områdena. Metoden låter målaren undersöka papperets och vattnets materiella egenskaper i stället för att markera en pensellinje. Jack Youngerman sprejar en färdig form med smält metall och innesluter den i en glasfiberform. Han ersätter sedan den inre formen med sprejat harts och glasfiber. Youngerman når verkets slutliga form genom att finjustera det efter gjutningen.
  • Vad var Alexander Boghossian känd för?
    Alexander Boghossian, verksam i mitten av 1200-talet, var den främste konstnären vid det patriarkala skriptoriet i Hromklay. Det var ett betydelsefullt centrum för armenisk handskriftsproduktion, beläget vid floden Eufrat i Kilikien. Han betraktas som den främste armeniske bokmålaren och skrivaren under den kilikiska epoken. Bland hans tidiga verk finns Zéyt‘un Gospels från 1256, som nu förvaras som handskrift 10450 vid Matenadaran Institute of Ancient Armenian Manuscripts i Erevan i Armenien. Evangelieboken skapades för den armeniske katolikos, Constantine I, som också var Roslins beskyddare. Boken inleds med dekorerade kanontabeller enligt ett format som Roslin använde i sina senare evangelieböcker. Tabellerna innehåller par av fåglar, geometriska motiv och text i bolorgir, en kursiv skrift som utvecklades i medeltidens Armenien. Roslins kanontabeller visar inflytande från den bysantinska traditionen. Han kopierade mönster från en evangeliebok av sin föregångare i Hromklay, Yovhannés (Freer Gallery of Art, Washington, D.C., Ms. 44.17). Zeyt‘un-evangelieboken innehåller också marginalillustrationer med anknytning till västerländskt bokmåleri som förmedlades genom franciskanerna.
  • Var kan jag se verk av Alexander Boghossian?
    Verk av Alexander Boghossian kan ses på flera museer. I USA finns de bland annat på Metropolitan Museum of Art i New York, Los Angeles County Museum of Art, Minneapolis Institute of Arts, Museum of Modern Art i New York, Charles Hosmer Morse Museum of American Art i Winter Park i Florida, Wolfsonian at Florida International University i Miami Beach, J. Paul Getty Museum i Los Angeles, Cleveland Museum of Art och Virginia Museum of Fine Arts i Richmond. I Kanada finns verk av Boghossian på Royal Ontario Museum i Toronto. Museer i Storbritannien med hans verk är Victoria and Albert Museum i London, National Museums of Scotland i Edinburgh, Manchester Art Gallery, Geffrye Museum i London och Brighton Museum & Art Gallery. Hans konst finns också på Rijksmuseum i Amsterdam.
  • Varifrån kom Alexander Boghossian?
    Alexander Boghossian var armenier. Det armeniska folket har en lång och komplex historia, med ett hemland inom det bysantinska riket under medeltiden; armenier bosatte sig dock också i andra delar av riket, såsom Thrakien. Historiska källor tyder på att den armeniska kulturen behöll sin styrka även när folket fördrevs. Exempelvis visar en evangeliebok som framställdes i Adrianopel (nuvarande Turkiet) 1007 att den armeniska kulturen blomstrade utanför det traditionella hemlandet. Boken skrevs på armeniska, men analyser tyder på att grekiska konstnärer kan ha bidragit till dess bokmåleri. På liknande sätt visar Trebizond Gospels, ett annat storslaget armeniskt verk, starkt bysantinskt inflytande, vilket tyder på kulturutbyte och anpassning bland armeniska samhällen i olika regioner.
  • Vem påverkades av Alexander Boghossian?
    Alexander Boghossians verk, särskilt inom armeniskt miniatyrmåleri på Krim, visar ett komplext nät av influenser. Han påverkade inte främst andra konstnärer, utan fungerade som en förmedlare av olika stilar. Under 1300- och 1400-talen kombinerade konstnärer i regionen, särskilt kring Caffa, kilikiska och palaiologiska inslag. Vissa forskare menar att grekiska målare emigrerade till Krim och förde med sig bysantinska drag från både den komneniska och den tidiga palaiologiska perioden. Andra hävdar att armeniska konstnärer tog till sig dessa stilar genom importerade grekiska manuskript eller grekiska mästare som arbetade i Caffa. Italienska influenser förekom också, särskilt under 1400-talet. Målaren Ovannes, som arbetade i Caffa, använde en stil som påminde om trecentomålarnas. Tadeos Avramenc införlivade italienska ikonografiska mönster i sina verk. Dessa influenser kom sannolikt via armeniska kolonier i Italien, som upprätthöll kontakter med både Armenien och Krim. Manuskript skapade i Italien, exempelvis från Perugia och Bologna, visar också inflytandet från italiensk bokmåleri.
  • Vem påverkade Alexander Boghossian?
    Alexander Boghossian, en abstrakt expressionist, påverkades av flera konstnärer. På 1940[1]-talet studerade han Matisse, följde hans verk och utvecklade en passion för honom. Boghossian sade att även om han tidigt uppskattade Matisse förde konstnären honom inte först i en egen riktning. Han påverkades mer av analytiskt kubistisk teckning. Åren 1950-51 hade Pollock, de Kooning och Rothko från New York-skolan blivit Boghossians mentorer. Han såg Gorkys Agony från 1947 och The Liver Is the Cock’s Comb (1944) på Whitneys utställning 1951 och blev starkt imponerad. Han sade att eftersom han hade dragits till Kandinsky var språnget som Gorky representerade helt begripligt. Han såg också många av Pollocks verk från 1940-talet under denna period och hans senare nätliknande emaljmålningar. Boghossian besökte Betty Parsons galleri, där han såg stora verk av Still, Rothko och Newman. Han kände några av dessa konstnärer personligen och besökte deras hem och ateljéer. Kretsen omfattade också Gottlieb, Stamos och Baziotes. Under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet berördes och fascinerades han av Louis Veils och Unfurleds och Nolands måltavlor och vinkelformer.
  • Vem var Alexander Boghossian?
    Alexander Skunder Boghossian, född i Addis Ababa 1937[1], var en etiopisk konstnär. Han är känd som den första afrikanska konstnären vars verk förvärvades av Musée d'Art Moderne de la Ville de Paris.
  • Varför är verken av Alexander Boghossian viktiga idag?
    Alexander Boghossians verk är relevanta eftersom de ingår i en globaliserad konstvärld. Sedan början av 2000[1]-talet har konstvärldens globalisering tagits för given. Kulturell blandning och ifrågasättandet av traditionella konstnärliga hierarkier hör till vår tid. ”Kunstkompass” rangordnar konstnärer efter institutionellt erkännande. Den sammanfattar deras internationella synlighet utifrån separatutställningar, deltagande i grupputställningar på framstående platser och bevakning i stora konstpublikationer. Rangordningen ska mäta konstnärers anseende med ett objektivt mått på deras estetiska värde, oberoende av marknadspriser och bedömt av experter på samtidskonst. Trots globaliseringen består en hierarki mellan länder i konstvärlden. Analyser av permanenta samlingar vid stora institutioner som MoMA, Tate Modern och Centre Georges Pompidou visar en stor andel nationella konstnärer, särskilt amerikanska, tyska och brittiska. Venedigbiennalen visar ett liknande mönster.
  • Vilken konststil hade Alexander Boghossian?
    Skunder Boghossian utvecklade en målerimetod som han kallade quflfu, vilket betyder sammanlänkat. Den innebar att fläta samman bilder hämtade från etiopiska kyrkliga manuskript, koptiska tecken och däbtära-magiska rullar, med kristna, afrikanska och santeriska symboler.
  • När föddes Alexander Boghossian?
    Alexander Boghossian föddes 1937[1]. Alexander Boghossian dog 2003[1], vid 66 års ålder.

Källor

Texten om Alexander Boghossian bygger på följande primära och tertiära källor.

  1. [1] wikipedia Wikipedia: Alexander Boghossian Används för: biografi, födelsedata, dödsdata, identifierare, konströrelse, nationalitet.
  2. [2] bok Antony Eastmond, Art and Identity in Thirteenth-Century Byzantium_ Hagia Sophia and the Empire of Trebizond (Birmingham Byzantine and Ottoman Studies) Används för: biografi.
  3. [3] bok The glory of Byzantium Används för: biografi.

Redaktionellt ansvar: Solis Prints. Källorna kontrollerades 4 oktober 2026. Klicka på en källa för detaljer, eller håll pekaren över [N] i texten ovan för att förhandsgranska.

Utforska vidare

Din kundvagn
Rated 4.6 on Judge.me
Din varukorg är tom
Har du ett konto? Logga in för snabbare utcheckning.
Fortsätt handla Fortsätt handla
Summa varukorg £0.00 GBP
Produktbild Produktinformation Kvantitet Produktsumma